Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
över det tjocka underlaget. Gervaise, de båda
arbeterskor-na och lärflickan stodo på ömse sidor om det stora bordet,
nedlutade över sitt arbete, med uppdragna axlar och
armarna i beständig rörelse. Var och en hade bredvid sig
en platt tegelsten, som var brunsvedd av strykjärnen. Mitt
på bordet stod en djup tallrik full med rent vatten, vari en
trasa och en borste lågo. Fru Putois hade gripit sig an
med det linne, Gervaise för hennes räkning lagt ned i
korgen, servetter, kalsonger, nattröjor och manchetter.
Augustine stod med näsan i vädret och glömde bort sina
strumpor och handdukar, för att titta efter en fluga.
Clémence höll på med sin trettiofemte skjorta sedan
morgonen.
»Bara vin, aldrig finkel!» sade plötsligt plåtslagaren,
som tyckte sig böra avgiva denna förklaring. »Finkel blir
man full av, och det duger inte.»
Clémence tog ett strykjärn på ugnen och höll det nära
sin kind för att övertyga sig om att det var tillräckligt
varmt. Hon gned det mot tegelstenen, torkade det med
en linnetrasa, som hängde vid hennes skärp, och började
sin trettiofemte skjorta.
»Å, kors, herr Coupeau», sade hon efter en stund, »ett
litet glas brännvin har inte ont gjort. Mig piggar det upp.
Och för resten, ju fortare man lever undan, desto roligare.
Jag tänker i alla fall inte bli gammal.»
»Ni är då odräglig med edra begravnings funderingar»,
avbröt fru Putois, som ej tyckte om sorgliga
samtalsämnen.
Coupeau reste sig häftigt ; han var ond och trodde att
man anklagade honom för att ha druckit brännvin. Han
svor vid sitt eget, sin hustrus och sitt barns huvud, att
han inte hade en enda droppe brännvin i kroppen. Han
gick fram till Clémence och andades henne i ansiktet, så
att hon skulle kunna övertyga sig därom. När han fick
syn på hennes bara axlar, började han flina. Clémence
hade nu ingenting annat än linningarna kvar på skjortan.
Men som han oupphörligt hängde över henne, kom hon
att stryka ett veck, som ej skulle vara, och måste taga
borsten ur tallriken för att blöta upp stärkelsen.
»Frun !» sade hon. »Säg till honom att han låter bli
mig !»
»Håll dig i styr och var inte dum !» sade Gervaise helt
fogligt. »Du hör ju att vi ha bråttom.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
