Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
malt järn; de hade ej kunnat känna sig mera allena, om
de stämt ett möte i något avlägset snår av
Vincennessko-gen. Han fattade hennes hand, som om han nu hade
erövrat henne.
Utkomna på gården utbytte de ej ett enda ord. Han
kunde ej hitta på något. Han sade endast, att hon kunnat
få ta Etienne med sig, om det inte ännu varit en halvtimme
kvar av arbetstiden. När han slutligen tog avsked av
henne, kramade han hennes händer, så att det knakade i
dem, så glad var han.
Tvätterskan gick varje lördag till Goujets med deras
linne. De bodde fortfarande i det lilla huset vid rue Neuve
de la Goutte-d’Or. Det första året hade hon regelbundet
varje månad avbetalt tjugu francs av de fem hundra; för
att ej trassla in räkningen, gjordes den ej upp oftare än
en gång i månaden, varvid hon lade till det som fattades
i tjugu francs, ty Goujets tvättnota gick sällan till mer än
sju à åtta francs i månaden. Hon hade följaktligen
inbetalt ungefär halva summan, då hon en gång råkade i
förlägenhet för hyressumman — hon hade blivit narrad av
sina kunder — och måste springa till Goujets och låna
upp den. Vid ett par andra tillfällen hade hon måst vända
sig till dem, för att kunna betala sina biträden, så att
skulden hade stigit till fyrahundratjugufem francs. Och
numera betalte hon aldrig en sous, hon drog endast av för
tvätten. Hon arbetade ej mindre, ej heller gick affären
sämre än förr, tvärtom. Men det var ständiga hål i
kassan, pengarna riktigt smälte bort och hon var nöjd, när
hon fick det att gå ihop. Kan man dra sig fram något så
när, är det ju vackert så. Hon lade på hullet, njöt gärna
av alla de vilostunder, hennes gryende fetma krävde, och
hade ej längre kraft att med allvar tänka på framtiden.
Nå ja, pengarna skulle nog komma, de bara rostade, om
de lades på kistbottnen. Fru Goujet behandlade Gervaise
helt moderligt. Hon bannade henne ibland helt fogligt, ej
för sina pengars skull, utan därför att hon tyckte om henne
och var rädd för att det skulle gå på tok för henne. Om
skulden talade hon aldrig; hon var med ett ord mycket
grannlaga.
Dagen efter Gervaises besök i smedjan var just den sista
lördagen i månaden. När hon kom till Goujets, dit hon
alltid gick själv, var hon så trött i armen efter korgen, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
