Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Inte kan man låta honom slå ihjäl henne!» sade
Ger-vaise darrande.
Och hon inträdde i rummet, som var naket och kallt,
naket till följd av mannens superi, ty han tog bort ända
till lakanen i sängen för att supa upp dem. Under
kampen hade bordet rullat bort till fönstret och de båda
trasiga stolarna lågo med benen i vädret. Mitt på golvet
låg fru Bijard med kjolarna ännu våta av vattnet i
tvättstugan och klibbande vid kroppen ; hon blödde och
rosslade tungt och framstötte långt utdragna »aj» vid varje
spark, Bijard tilldelade henne. Först hade han slagit
henne med knytnävarna, nu trampade han på henne.
»Sakramenskade kona !» stönade han med halvkvävd
röst en gång för varje spark han gav; ju oftare han
upprepade orden, desto vildare blev han och ju hesare han
blev, desto hårdare slog han.
Till sist svek rösten honom, men han fortfor att slå
blint och ursinnigt ; hans ansikte var biåsvart och hans
kala panna full med stora röda fläckar. Ute i korridoren
sade grannarna, att han slog henne, emedan hon på
morgonen nekat honom tjugu sous. Boches röst hördes
nedanför trappan. Han ropade på sin hustru.
»Kom ned!» skrek han. »Låt dem slå ihjäl varandra,
så bli vi av med packet.»
Gubben Bru hade följt med Gervaise in i rummet. De
hjälptes åt att tala förnuft med smeden och skjuta ut
honom genom dörren. Men han vände sig om med
frad-gande mun och i hans vattniga ögon tindrade lågor,
upptända av brännvinet. Tvätterskan fick ena handleden
nästan krossad, den gamle mannen en knuff, som kastade
omkull honom över bordet. Fru Bijard låg på golvet
och andades tungt med vidöppen mun och tillslutna ögon.
Bijard träffade inte längre sitt mål; han varken hörde
eller såg för raseri, sparkade bredvid henne och slog i
tomma luften, så att han träffade sig själv. Och under
hela detta uppträde stod den lilla fyraåriga Lalie i ett
hörn av rummet och såg på hur fadern slog ihj äl
modern. Barnet höll i sina armar sin lilla, nyss avvända
syster Henriette, liksom för att skydda henne. Hon stod
upprätt med huvudet insvept i en halsduk, blek och
allvarlig. Hon hade en djup, mörk blick, som tankfullt
stirrade framför sig. Hon grät icke.
När Bijard slutligen ramlat omkull på golvet, där han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
