Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Gröna ärter», sade Virginie. »Jag är galen i gröna
ärter.»
»Ack ja, gröna ärter», instämde alla de andra och
Augustine stack i förtjusningen eldgaffeln långt in i
strykugnen.
Den följande dagen, som var söndag, eldade gumman
Coupeau redan klockan tre husets båda kokugnar
ävensom en tredje, som hon fått låna av Boche’s. Klockan
halv fyra kokade buljongen i en stor kittel, tillhörande
krögerskan bredvid. Man hade kommit överens om att
också laga kalvragouten och fläskkarrén dagen förut,
emedan dessa båda rätter äro bättre uppvärmda ; endast såsen
till ragouten skulle blandas till, när de satte sig till bords.
De hade minsann nog att göra på måndagen : soppan,
ärterna och den stekta gåsen. Bodkammaren var rikt
upplyst av de tre koleldarna, mjölet fräste i pannorna
och tjocka rökmoln trängde ur buljongkitteln som ur en
ångpanna. Gumman Coupeau och Gervaise, klädda i vita
förkläden, sprungo om varandra som yra höns ; de rensade
persilja, pepprade och saltade maten, och värmde köttet
i pannorna. De hade skickat bort Coupeau för att få vara
i fred, men det oaktat fingo de främmande på halsen hela
eftermidagen. Hela huset var uppfyllt av en så ljuvlig
matlukt, att den ena efter den andra av husfolket tittade
in under någon slags förevändning, men i själva verket
endast för att taga reda på vad som lagades, och där stodo
de och hängde ända till dess tvätterskan lyfte på locken.
Vid femtiden kom Virginie; hon hade återigen sett
Lan-tier ; man kunde icke mera sticka näsan utom porten utan
att träffa honom. Också fru Boche hade sett honom på
trottoaren i gathörnet, där han stod på lur. Gervaise, som
just skulle springa i kryddboden, greps nu av en
darr-ning och vågade sig ej ut, i synnerhet som portvakterskan
och sömmerskan skrämde upp henne med en mängd
hårresande historier om karlar, som med knivar och pistoler
gömda under rocken stått i försåt för kvinnor. Ja, gunås
så visst ! Om dylika saker läste man dagligen i
tidningarna ; när en sådan där slok sätter sig i sinnet på att
få fatt på en av sina galantor är han i stånd till vad som
helst. Virginie erbjöd sig ädelmodigt att uträtta ärendet
hos kryddkrämaren. Det var fruntimrens plikt att hålla
tillsammans i nödens stund. Stackars Gervaise ! Man
kunde väl inte låta henne bli ihjälslagen heller! När
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
