- Project Runeberg -  Fällan / Volym 1 /
172

(1913) [MARC] Author: Émile Zola
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och som voro så uppsluppna, att de knuffade alla som
kommo i deras väg.

Men man hade nu inte tid att nojsa. Smeden och hans
följeslagarinnor gingo rakt fram till varje krog och
stuc-ko huvudet in genom varje dörr. Men ingen Coupeau
syntes till. De ämnade sig nu ned åt bulevarden, då
Gervaise, just som de passerade förbi François’ krog i
hörnet, utstötte ett lätt skrik.

»Vad är det?» frågade Goujet.

Tvätterskan skrattade icke mera. Hon var likblek och
så upprörd, att hon var nära att falla omkull. Virginie
kastade en blick in till François och förstod genast
orsaken till Gervaises sinnesrörelse, när hon såg Lantier sitta
vid ett bord och äta sin middag i allsköns ro. De båda
kvinnorna drogo smeden med sig.

»Jag halkade bara», sade Gervaise, när hon åter
kunde tala.

Vid nedre ändan av gatan upptäckte de slutligen
Coupeau och Poisson inne på -»Fällan» hos pappa Colombe.
Polissergeanten och plåtslagaren stodo mitt i en klunga
karlar. Coupeau var klädd i grå blus ; han skrek och
gestikulerade och slog av alla krafter knytnäven i disken.
Poisson, som inte hade tjänstgöring, var inklämd i en
gammal brun paletå. Han såg glåmig ut och drog i
skägget och mustascherna, medan han lyssnade till
plåtslaga-rens skrävel. Goujet lämnade kvinnorna på trottoaren
och gick in och slog Coupeau på axeln. Men så snart
plåtslagaren blev varse Gervaise och Virginie, blev han
utom sig. Vad tusan djävlar hade kvinnfolken där att
göra? Stod han händelsevis under toffeln? Han skulle
visa, han, vem som var herre i huset och stanna där han
var! De kunde själva häva i sig sin middag, han gjorde
en konst i den ! För att lugna honom måste Gouj et
samtycka till att dricka ett glas med honom och av kittslighet
drog han ut på tiden så länge han kunde. När han
äntligen kom ut, sade han till sin hustru:

»Du vet, jag tål inte sådant där!... Jag gör vad jag
vill och stannar där jag trivs bäst... Begriper du?»

Hon svarade ingenting. Hon skälvde i hela kroppen.
Hon hade troligen talat med Virginie om Lantier, ty
sömmerskan sade till sin man att gå förut med Goujet. De
båda kvinnorna togo nu plats på ömse sidor om Coupeau,
för att sysselsätta honom och hindra honom att se sig om-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:52:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zefallan/1/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free