Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slyngelaktiga fasoner sången: »Kärleksvulkanen eller den
oemotståndlige soldaten».
»Mitt namn det är Blavin
de sköna jag förtrollar !»
En åska av bravorop hälsade den första versen. Det var
en god idé. Var och en skulle sjunga sin visa. Det är
det trevligaste som finns. Och med armbågarna på
bordet eller lutade mot ryggstöden ackompanjerade gästerna
sången med nickningar; och vid varje refräng togo de sig
en klunk. Ingen kunde så roliga visor som det där
kreaturet Boche ! Han kunde narra karaffinerna att skratta,
när han härmade Landkrabban och spärrade ut fingrarna
och satte hatten på skulten. Strax efter
■»Kärleksvulkanen’», uppstämde han »Baronessan de Follebiche», en av
hans bravurarier. Hela sällskapet instämde i refrängen,
karlarna slogo takten med klackarna och fruntimren
trummade med fingrarna på glasen.
Emellertid hade Virginie avlägsnat sig två gånger, och
när hon. åter kommit in, hade hon gått fram till Gervaise
och viskat någonting i hennes öra. När hon. tredje
gången kom tillbaka, sade hon till tvätterskan mitt under
bullret :
»Han är ännu kvar hos François ; han låtsar läsa en
tidning. Han har bestämt något i sinnet.»
Hon. talade om Lantier. Det var på honom hon
spionerade. Vid varje ny rapport blev Gervaise allvarsammare.
»Är han full?» frågade hon Virginie.
»Nej», svarade sömmerskan, »han ser ut att vara
spik-nykter, och det är så mycket mer oroande... Vad gör
han på krogen, när han inte dricker... Ack, min Gud,
bara ingen olycka händer.»
Tvätterskan., som var ännu oroligare, bad henne tiga.
En djup tystnad hade just uppstått och fru Putois, som
rest sig, uppstämde »Äntringen», en visa om ett fartyg,
som överfölls av sjörövare. Det var en mycket vacker
och målande sång. Gästerna lyssnade på den med andakt,
till och med Poisson lade snuggan ifrån sig på
bordskanten för att höra bättre. Fru Putois stod stel och rak,
hennes ansikte var askgrått under den svarta mössan och
hon sträckte ut sin vänstra knytnäve för att giva änn.u
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
