Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likblekt ansikte och kunde ingenting säga. Etienne sov
lutad mot bordskanten och tjocka Pauline hade låtit sitt
huvud sjunka ned mot hans axel. Nana satt på mattan
framför sängen bredvid Victor, som hon höll tryckt intill
sig med armen kring hans hals. Hon hade ögonen slutna
och sov till hälften, men upprepade oupphörligt:
»Mamma, jag har ont!... Mamma, jag har ont!»
»Det tror jag, det!» mumlade Augustine, som vaggade
hit och dit där hon satt. »De äro fulla allihop!... De
ha druckit och skrålat som de stora.»
Vid åsynen av Etienne fick Gervaise hjärtklappning igen.
Hon kände sig nära att kvävas, när hon tänkte på att
gossens far satt i boden och åt tårta, och att han inte ens
tillkännagivit en önskan att få se sitt eget barn. Hon var
nära att väcka Etienne och taga honom med sig ut i
boden ; men för andra gången tyckte hon, att det var bäst
som det var. Det skulle dessutom ha varit opassande av
henne att störa middagsfreden. Hon gick tillbaka med
kaffekannan och hällde upp ett glas åt Lantier, som alls
inte tycktes märka henne.
»Nu är det min tur!» stammade Coupeau. »Man
gömmer alltid det bästa till sist... Nå, jag ska sjunga ’Den
satans ungen’.»
»Ja ja! Sjung ’Den satans ungen!’ jublade hela
sällskapet.
Stojet började nu åter igen och Lantier glömdes.
Damerna ordnade sina glas och sina knivar, för att
ackompanjera refrängen. Man skrattade på förhand och
betraktade plåtslagaren, som rest sig och som nu under de mest
fulländade busmanér uppstämde sin visa. Han härmade
en gammal hes käring och lyckades förträffligt. Damerna
voro förtjusta, de slogo med gafflarna på glasen och alla
instämde i refrängen:
»Den satans ungen !»
Hela Rue de la Goutte d’Or blandade sig nu i leken.
Hela kvarteret sjöng: »Den satans ungen!» Urmakaren,
kryddbobetj änterna, korvfrun och fruktmånglerskan, alla
kunde visan och instämde i den. Glädjen hade nu nått
sin högsta höjd. De starka ångorna, som trängde ut från
Coupeaus, kommo till och med de förbigående att ragla
på trottoaren. Inne hos tvätterskan voro alla grundligt
smorda, och ingen av gästerna kunde någonsin påminna sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
