Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag samtycker. Det är ett vänskapsprov å ömse sidor
— eller hur? Ja, jag samtycker för gossens skull.»
Redan den följande dagen talade Gervaise med herr
Marescot om reparationerna, när hon fick se honom inne
hos Boche’s. Först blev han ond och vägrade, alldeles som
om hon bett honom att få riva husets ena flygel. Men
när han noga besett lokalen och övertygat sig om att de
övre våningarna ej skulle lida den ringaste skada, gav
han sitt bifall, men endast på det uttryckliga villkoret
att han ej skulle få vidkännas några utgifter. Coupeau
skulle till och med underteckna ett papper, vari han
förband sig att återställa rummet i dess ursprungliga skick,
när hans kontrakt var slut. Samma kväll hade
plåtslaga-ren med sig hem en. murare, en snickare och en målare,
glada gossar, som åtogo sig att göra reparationerna på
aftonkvisten, när dagens arbete var slut. Men det oaktat
kostade den nya dörren och rummets tapetsering icke
mindre än hundra francs utom alla de vinbuteljer, varmed
arbetet fuktades. Plåtslagaren lovade kamraterna att
betala dem med de första penningar, han fick av sin
hyresgäst. Därefter gällde det att möblera rummet. Gervaise
lät gumman Coupeaus skåp stå kvar och fogade därtill ett
bord och två stolar, som hon tog ur bodkammaren. Men
det fattades henne ännu en tvättkommod och en säng
med sängkläder. Dessa två artiklar kostade
etthundratrettio francs, som hon skulle betala med tio francs i
månaden. Lantiers tjugu francs voro således under de första
tio månaderna på förhand bestämda till skuldens täckande,
men när man en gång var skuldfri, kunde man beräkna en
vacker inkomst.
Hattmakarens inflyttning försiggick de första dagarna
av juni månad. Coupeau hade kvällen förut erbjudit sig
att hjälpa Lantier med kofferten, för att bespara honom
trettio sous för en vagn. Men detta tillbud förargade
synbarligen hattmakaren, som förklarade att kofferten var
alltför tung för att bäras. Det märktes tydligt, att han ända
till sista ögonblicket ville förhemliga var han bodde. Han
anlände vid tretiden på eftermiddagen. Coupeau var ej
hemma, och Gervaise, som stod i boddörren, bleknade, när
hon igenkände kofferten på vagnstaket. Det var deras
gamla koffert från Plassans. Den var nu trasig och
förstörd och hopbunden med tåg. Just på detta sätt hade hon
i drömmen sett den återkomma ; hon kunde till och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
