Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gud ske lev, ty han hade alltid varit som en far för sina
gesäller ; han hade strävat efter att vinna tillgivenhet och
aktning, men inte miljoner som de flesta andra.
»Låt oss nu gå», sade han till Coupeau. »Om vi inte
skynda oss, komma vi för sent.»
Stekspett följde dem. Det var ännu knappt dager, det
hade regnat den föregående aftonen’ och luften var ljum.
Man hade just släckt gaslyktorna och på Rue des
Poissonniers, där mörkret ännu smög sig fram mellan husen, hörde
man det dova trampet av arbetarna, som tågade ned till
Paris. Coupeau gick med påsen på axeln och denna
morska hållning, som är vanlig hos personer, vilka händelsevis
fen gång fatta ett djärvt beslut.
»Vill du ha arbete, Stekspett?» frågade han och vände
sig om. »Mästaren har bett mig ta en kamrat med.»
»Tack ska du ha», svarade Stekspett. »Jag skolkar i
dag. Tala med Stövelknekt, han sökte arbete i går. Vänta
litet, han är bestämt därinne.»
Stövelknekt var verkligen inne hos pappa Colombe.
Oaktat den tidiga timmen strålade Fällan i all sin glans ;
luckorna voro frånskruvade och gasen brann. Lantier
stannade i dörren och bad Coupeau skynda sig, ty han hade
endast tio minuter på sig.
»Ska du till den där fähunden Bourguignon?» utropade
Stövelknekt, när plåtslagaren talat ut. »Tackar ödmju-
Ikast! Mig slipper han! Hellre än jag arbetar hos
Bourguignon suger jag på ramarna till nästa år! Kom ihåg
vad jag säger: där stannar du inte i tre dar,
heders-knyffel !»
»Å fan, är det ett sådant hål?» frågade Coupeau oroligt.
»Det tror jag det! Bara man rör sig, är mästarn över
en ! Man har honom på halsen hela Guds långa dagen !
Och så ska det gå fint till, Gud bevars ! Hustrun kallar
en för suput, bara man dricker ett glas, och inte får man
spotta i verkstan ... Jag bad dem dra för fan i våld redan
första kvällen.»
»Jaså, det är bra att veta! Där blir jag inte gammal...
Jag går dit i dag, men brucklar mästarn, får han med mig
att göra. Jag låter varken honom eller käringen leka med
mig, begriper du.»
Plåtslagaren skakade hand med kamraten, tackade
honom för de goda upplysningarna och ämnade så gå sin
väg. Men nu blev Stövelknekt ond. Det vore da väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
