Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den med rynkade ögonbryn. Coupeau och Stövelknekt
spelade piquet. Två buteljer och fem glas stodo på bordet.
»Vad nytt?» frågade Stekspett hattmakaren. »Vad läser
ni för smörja?»
Lantier svarade ej genast; slutligen sade han, utan att
taga ögonen från bladet:
»Kammaren bär sig snyggt åt!... Vänsterns lathundar
äro just ena sköna republikaner! Är det för att prata
persilja som folket väljer dem till sina representanter?
De låtsas vara självständiga och krusa ändå för
ministrarna !»
»Ni vet väl att Badinguet härom kvällen piskade upp
käringen sin i hela hovets närvaro?» sade Grov-i-truten.
»Ja, det är vid min heder sant! Och han klantade på
henne för ingenting — alldeles för ro skull. Ser ni,
Badinguet var smord.»
»Förskona oss från er politik!» utropade plåtslagaren.
»Läs om morden, det är trevligare.»
Man tömde glasen och Lantier läste högt:
»Ett förfärligt brott har blivit förövat i Gallion
(Seine-Marne). En son har slagit ihjäl sin far med en spade,
för att stjäla trettio sous av honom.»
Alla förfasade sig. Det skulle vara en njutning att se
den där bli ett huvud kortare. Nej, det vore inte nog att
halshugga honom ; han borde skäras i små bitar. Ett
barnamord upprörde dem också i hög grad. Mem
hattmakaren, som alltid var moralisk, ursäktade kvinnan och
kastade skulden på förföraren, ty om inte karlen skaffat
henne en pojke, hade hon inte haft någon att göra av
med. Däremot väckte markis de T—s bragder deras
varmaste beundran. Markisen hade nämligen, då han
klockan tu på morgonen kommit hem från en bal, nödgats
försvara sig mot tre rånare, som överfallit honom på
Boulevard des Invalides. Utan att ens taga av sig
handskarna hade han gjort sig av med två av bovarna genom
att boxa dem i magen; den tredje hade han tagit i örat
och fört till polisvaktkontoret. En sådan bjässe! Så
synd att han var adelsman !
»Hör på det här då!» utropade Lantier. »Grevinnan
de Brétigny gifter i dessa dagar bort sin äldsta dotter
med en av kejsarens adjutanter, den unge baron de
Valan-qay. Bruden har bland andra presenter också erhållit för
tre hundra tusen francs spetsar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
