Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig verktygen, som stodo kvar under bänken, och gick
hem utan att veta mera än förut.
När Lantier om kvällen såg hur nedslagen tvätterskan
var, föreslog han henne att följa med på en kafékonsert.
Hon behövde förströ sig. Hon vägrade först, ty hon var
ej hågad att roa sig. I annat fall hade hon visst inte sagt
nej, ty hattmakaren gjorde sitt tillbud på ett så ärbart
och städat sätt, att hon svårligen kunde tro, att något ont
uppsåt dolde sig därunder. Lantier tycktes taga stor del
i hennes olycka och visade sig verkligt faderlig. Ännu
hade Coupeau aldrig tillbragt två nätter utom hus.
Ger-vaise ställde sig också var tionde minut i dörren med
strykjärnet i handen för att se efter om han syntes till.
Hennes oro var så stor, att hon ej kunde stå stilla. Han
hade kanske fallit och brutit armar och ben av sig ; han
kunde ju också ha blivit överkörd. Vem vet, kanske var
han död. Ja, nog skulle det vara en stor lättnad att bli
av med honom, ty all den ömhet, hon tordom hyst för
honom, var nu slut, men det oaktat var det plågsamt att
hela Guds långa dagen nödgas fråga sig själv: kommer
han inte? Och när gasen tändes och Lantier åter talade
om kafékonserten, tog hon emot hans bjudning. Hon var
ju på det hela taget mycket dum, som nekade sig en
förströelse, då hennes man i tre dagar levat som en galning.
Hela rucklet kunde gärna brinna. Hon skulle med nöje
själv tutta på det, så trött var hon vid alltsammans.
Man skyndade sig med middagen. När Gervaise
klockan åtta gick sin väg, stödd på hattmakarens arm, bad
hon gumman Coupeau och Nana lägga sig. Hon stängde
boden och avlägsnade sig gårdsvägen. Hon lämnade
nyckeln åt fru Boche och bad henne vara så innerligt snäll
och hjälpa hennes svin till man i sängen, i fall han
händelsevis kom hem. Hattmakaren väntade i portgången ;
han var uppsträckt i fina kläder och visslade på en
operamelodi. Hon hade på sig sin sidenklänning. De gingo
trottoaren framåt, tryckta intill varandra och belysta av
gaslågorna i bodfönstren.
Kafékonserten var vid Boulevard Rochechouart. Det
var ett litet oansenligt kafé, som man byggt till åt gården.
En rad glaskupor över dörren kastade ett bländande sken
framför ingången. Långa affischer sutto på trottoaren
utanför uppklistrade på bräden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
