Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon sov ej och rörde sig ej, men tycktes vara försjunken
i djupa funderingar.
Lantier hjälpte nu Gervaise att kläda gumman Coupeau,
och det var ingen lätt sak, ty den döda var tung. Aldrig
kunde man ha drömt om att gumman var sä fet och vit.
De satte på henne strumpor, en vit kjol, en nattröja och
en mössa, det bästa hon hade. Coupeau snarkade alltjämt
och hans snarkningar ljödo som orgeltoner. När den
avlidna var klädd och låg på sin säng, hällde Lantier i åt
sig ett glas vin för att krya upp sig. Gervaise sökte i
byrån efter ett litet kopparkrucifix, som hon haft med sig
från Plassans, men till slut påminde hon sig, att gumman
Coupeau själv sålt det. De hade tänt på elden i kaminen
och tillbragte den återstående delen av natten på var sin
stol. De tömde vinbuteljen, halvsovo och tjurade, som
om de velat skylla händelsen på varandra.
Vid sjutiden, innan det ännu var dager, vaknade
Coupeau. När han erfor vad som hänt, stirrade han framför
sig och frågade stammande om de drevo med honom.
Därefter hoppade han ur sängen och kastade sig ned på
golvet bredvid bädden, varpå den döda vilade. Han betäckte
liket med kyssar och grät som ett barn. Han vätte
alldeles ned lakanet med sina ymniga tårar. Gervaise började
åter snyfta ; hennes mans sorg rörde henne ; i det
ögonblicket förlät hon honom allt, ty han var i grund och
botten bättre än hon trodde. Med Coupeaus förtvivlan
förenade sig häftiga kopparslagare. Han hade ont i huvudet,
dålig smak i munnen och kände sig dåsig oaktat sina tio
timmars sömn. Han klagade och jämrade sig ohejdat.
Hans stackars mamma, som han älskat så högt, hon hade
då gått all världens väg! Aj ! Vad hans huvud gjorde
ont ! Om huvudvärken höll i på det sättet, skulle det snart
vara slut med honom också. Det var som om han hade en
eldbrand i hjärnan! Och nu slet man även hjärtat ur
hans bröst! Nej, det var verkligen mer än en människa
kunde stå ut med !
»Se så, mod!» sade Lantier och lyfte upp honom. »Du
måste ta ditt förnuft till fånga.»
Han hällde i ett glas vin åt honom, men Coupeau
vägrade att dricka.
»Vad är det med mig? Så snart jag fick se mamma,
fick jag en kopparsmak i munnen... Mamma! Herre
Gud... Mamma! Mamma!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
