Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den ; men hon fick i alla fall rum och det väckte allmän
förvåning, hon hade bestämt krympt sedan den föregående
dagen. Likbärarna drogo sig nu undan. Den skelögde
fattade locket för att giva släktingarna tillkänna att tiden
var inne att taga det sista avskedet; Bazouge stoppade
spikarna i munnen och tog hammaren i handen. Då
kastade sig Coupeau, de båda systrarna och Gervaise, på
knä och kysste gråtande den gamla modern, som för alltid
lämnade dem. Heta tårar föllo på den hädangångnas
iskalla ansikte, och snyftningarna räckte en lång stund. Nu
lade den skelögde locket på, och gubben Bazouge slog i
spikarna med en snickares konstfärdighet, två slag för
varje huvud. Det var ett dån, som till och med
överröstade jämmern.
Äntligen var det slut.
»Hur kan man tänka på grannlåt vid ett sådant
tillfälle?» sade fru Lorilleux till sin man vid åsynen av
likvagnen, som väntade utanför.
Likvagnen satte hela kvarteret i rörelse.
Korvmång-lerskan ropade ut kryddbodbetjänten, urmakaren ställde sig
på trottoaren och i alla fönster framstucko nyfikna
huvuden. Bårtäcket med de vita bomullsfransarna väckte
allmän ovilja. Det hade varit bättre om Coupeaus betalt
sina skulder! Men Lorilleux’s hade nog rätt i vad de sade:
när man är anfäktad av högmod, måste det göra sig
gällande i allting.
»Det är riktigt synd och skam !» sade i samma
ögonblick Gervaise, som talade om kedjemakaren och hans
hustru. »De snålvargarna lägga inte en gång en violbukett
på moderns kista!»
Lorilleux’s hade verkligen kommit dit tomhänta. Fru
Lerat hade haft med sig en krans av konstgjorda
blommor, och Gervaise och Coupeau hade kostat på en krans
av eterneller och en blombukett. Likbärarna fingo
grundligt anstränga sig för att hissa upp kistan på vagnen. Nu
ordnades processionen. Coupeau och Lorilleux gingo i
spetsen, klädda i bonjourer och med hatten i hand.
Plåt-slagaren, vars djupa rörelse ökats av två glas vitt vin,
som han druckit på morgonkvisten, höll sin svåger under
armen. Efter dem kommo herr Madinier, svartklädd och
värdig, Stövelknekt med en paletå över blusen, Boche,
klädd i gula byxor, samt Lantier, Gandron, Stekspett,
Poisson och en mängd andra. Bland fruntimren gick fru Lo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
