Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
peaus och Boche’s, vilkas dotter också gjorde sin första
nattvardsgång. Man skulle äta fårstek med någonting till.
Kvällen förut, just då Nana hänryckt betraktade de på
byrån liggande presenterna, kom Coupeau hem i alldeles
överlastat tillstånd. Pariserluften utövade åter sitt
inflytande på honom. I fyllan och villan började han överösa
hustrun och dottern med ovett, i ordalag föga lämpliga för
tillfället. Nana, som aldrig hörde annat än otidigheter,
hade själv blivit ganska slängd i dylika och generade sig
inte för att ge modern både det ena och andra tillmälet, när
hon bannade henne.
»Jag är hungrig!» skränade plåtslagaren. »Hit med
soppan, era slynor ! Sådana fördömda troll ! Kluta ut
sig, det duga de till ! Men j ag ska ge er och era trasor,
om jag inte strax får min soppa!»
»En sådan plågoande han är, när han är full !» mumlade
Gervaise otåligt. Därpå vände hon sig till honom och sade:
»Den står på elden! Låt oss vara i fred!»
Nana spelade blygsam ; hon tyckte att det tillkom henne
den dagen. Hon fortfor att betrakta presenterna på byrån,
slog ned ögonen och låtsade ej höra faderns otidigheter.
Men när plåtslagaren var smord, gav han ej så lätt vika.
Han närmade sig ännu mera och skrek bak i nacken på
henne :
»Fan ska ta dig och din vita klänning! Du tänker väl
stoppa opp dig som härom söndagen? Vänta du! Jag
ska stoppa opp dig, jag! Kråma dig lagom! Nådig
fröken vill gubevars styra ut sig som en gatslinka, men det
ska vi bli två om ! Undan med skräpet, din förbannade
satunge ! Vräk ned det i en låda, annars river j ag
sönder det!»
Nana stod kvar med sänkt huvud, men hon svarade
ingenting. Hon tog den lilla tyllmössan och frågade modern
vad den kunde kosta. Coupeau sträckte ut handen för att
rycka mössan av henne, men Gervaise skuffade till honom
och utbrast:
»Låt flickan vara! Hon är ju snäll... hon gör dig ju
ingenting !»
Nu blev plåtslagaren ännu argare:
»Håll truten !» skrek han. »Ni ä’ likadana, båda två, mor
och dotter — just ett värdigt par! Den där tossan ska
fram till Herrans bord och falkar redan efter karlar ! Säg
nej, om du törs! Jag ska knyta in dig i en säck, så få vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
