Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hoppade glaset till höger och vänster. Då, hällde han
dess innehåll i sig och förklarade skrytsamt, att han skulle
åtaga sig att lyfta ett helt vinfat, blott han fick ett visst
kvantum brännvin i sig. Gervaise var däremot av annan
åsikt, hon menade, att han skulle sluta med att dricka, om
han ville bli av med darrningen. Men han frågade ej
efter vad hon sade och tömde den ena buteljen efter den
andra för att börja om experimentet. Och när även det
utföll annorlunda än han beräknat, blev han ursinnig och
skyllde på omnibusarna, som skakade så förfärligt att de
skvalpade om brännvinet i glaset.
I mars månad kom Coupeau en afton hem genomvåt;
hade varit med Stövelknekt i Montrouge, där de supit
oförskräckt och på hemvägen hade de överraskats av ett
förfärligt störtregn. På natten fick plåtslagaren en svår hosta
och stark feber. Följande morgon kallade tvätterskan dit
Biches läkare; han lyssnade honom i ryggen och skakade
på huvudet. Därefter tog han Gervaise avsides och
tillrådde henne att genast skicka honom till sjukhuset.
Coupeau hade lunginflammation.
Och Gervaise blev inte alls ond. Fordom skulle hon
förr ha låtit hacka sig i stycken än gått in på att anförtro
sin gubbe i främmande händer. När olyckan hände på
Rue de la Nations, offrade hon allt vad hon ägde för att
sköta honom själv. Men ömheten flyr sin kos, när
männen blir sådana som Coupeau. Nej, hon skulle visst inte
en gång till underkasta sig ett dylikt besvär. De kunde
gärna ta honom och behålla honom till och med, hon skulle
säga tack. Men när karlarna kommo med båren och man
lassade Coupeau därpå som en annan möbel, bleknade non.
Om hon knotade ibland och påstod att det var rätt åt
honom, när det gick på tok för honom, hade hjärtat ändå
ingen del däri ; i detta ögonblick skulle hon visst inte ha
tillåtit dem att bära bort honom, om hon endast haft tio
francs i sin byrålåda. Hon följde med till Lariboisière
och såg sjukvaktarna lägga honom i en stor sal med sjuka,
som fäste döende blickar på nykomlingen. En ohygglig
sjuklukt uppfyllde det stora rummet, inom vars väggar
en hemsk konsert av rosslingar och hosta uppfördes. Hela
salen föreföll Gervaise som en kyrkogård ; hon tyckte att
de vita sängarna liknade gravar. Och när Coupeau
vilade på kudden, smög hon sig sin väg, ur stånd att säga ett
enda ord och förtvivlad över att ej i fickan ha någonting,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
