Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han åter blivit hygglig och trevlig. Förvånad över att
höra honom tala lika förnuftigt som förr, frågade hon
honom till slut hur det stod till med huvudet.
»Åh, huvudknoppen har varit illa däran», sade han. »Du
kan tänka dig, jag såg råttor överallt. Jag kröp på alla
fyra för att lägga salt på svansen på dem. Du ropade
på mig och bad mig försvara dig mot några karlar som
ville köra in dig bland råttorna. Ah, den ena galenskapen
värre än den andra! Jag minns alltsammans mycket väl;
huvudet ä’ nu rätt bra. Nu ä’ det slut... jag sover
gott, fast maran rider mig ibland, men den rider ju alla
människor.»
Gervaise stannade hos honom ända till kvällen.
Klockan sex kom läkaren ; han lät honom sträcka ut händerna ;
de darrade ej mera, man märkte knappt en sprittning i
fingerspetsarna. Men när mörkret inbröt, greps Coupeau
småningom av en viss oro. Han satte sig upp i sängen
två gånger och stirrade på golvet i de mörkaste vrårna
av rummet. Hastigt sträckte han ut armen och tycktes
klämma ihjäl ett djur mot väggen.
»Vad är det?» frågade Gervaise förskräckt.
»Råttorna! Råttorna!» mumlade han.
En paus uppstod. Han slumrade till, men vred sig
oroligt i sömnen och utstötte avbrutna meningar.
»Fan anamma! De gnaga sönder skinnet på mig! Så’na
satans djur! Akta dig — drag åt dig kjolarna, du har en
krabat bakom dig — där ligger den nu !... Och så skratta
de bestarna! Skurkar! Bovar! Kanaljer!»
Han slog med knytnäven i luften och drog täcket tätt
omkring sig, som om han fruktat att bli anfallen av de
personer, som han inbillade sig se. En sjukvaktare
inträdde, ditkallad av plåtslagarens skrik, och Gervaise gick,
förstenad av fasa över den hemska scenen. Men när hon
några dagar därefter kom tillbaka fann hon Coupeau
fullkomligt återställd. Till och med hallucinationerna hade
försvunnit ; han sov gott sina tio timmar utan att vakna.
Tvätterskan fick till och med lov att taga honom med sig.
När de voro tillreds att gå, sade läkaren honom några
varnande ord; han tillrådde honom försiktighet. Ifall han
började om igen att dricka, skulle han få recidiv och då
vore det slut. Det berodde helt och hållet på honom själv
att förbli frisk. Han hade nu sett vartill fylleriet leder.
Det klokaste han kunde göra, vore att hemma föra samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
