Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjorde en grimas av vämjelse, när de sågo i vilket
tillstånd hon var.
Gervaisé hade ej den ringaste aning om hur hon kom
upp för sina sex trappor. Lilla Lalie, som kände igen
hennes steg i korridoren, skyndade emot henne med öppna
armar, leende och glad.
»Fru Gervaise», sade hon, »pappa är inte hemma än.
Kom in och se hur mina barn sova. De ä’ så söta !»
Men vid åsynen av tvätterskans fåniga ansikte,
ryggade flickan darrande tillbaka. Hon kände betydelsen av
dessa brännvinsångor ; hon visste vad dessa stirrande ögon
och denna förvridna mun ville säga. Raglande gick
Gervaise förbi henne utan att yttra ett ord, under det att
barnet, stående på tröskeln, följde henne med sin mörka,
stumma, allvarliga blick.
XI.
Nana växte och utbildade sig på alla sätt. Vid femton
år var hon lång och smärt, vithylt och knubbig, ett
riktigt nystan. Jaha, femton år gammal, blixtrande tänder
och en växt, som icke behövde snörliv för att göra sig
gällande, sådan var Nana. Hon hade ett ansikte som bär
och mjölk, kinder lena som persikor, en småtrevlig näsa,
ett par rosenläppar, och ögon, på vilka karlarna gärna
kunde ha tänt sina snuggor. Hennes gula hår stod som en
gyllene gloria kring hennes tinningar, och fräknarna på
hennes kinder spredo liksom ett solsken över hennes
ansikte. Åh, det var en vacker byting ! En unge, som ännu
inte var torr bakom öronen, fastän hon var utbildad som
en kvinna, påstodo Lorilleux’s.
Nana stoppade ej längre upp sitt klänningsliv; hon
hade former ändå, riktiga former. Hon hade en ful vana
att sticka ut tungspetsen mellan tänderna, men denna
ovana gjorde henne endast ännu mera aptitlig. Hon hade
troligen någon gång, när hon sett sig i spegeln, gjort den
iakttagelsen, att den lilla röda tippen klädde henne, och
från den stunden räckte hon ut tungan hela dagen.
Nana var mycket kokett. Hon tvättade ej alltid sina
fötter, men begagnade oftast så trånga skodon, att hon
led verkliga kval. Och när hon blev blåblek i ansiktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
