Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitt rätta esse. Det var endast en sak, hon ej tålde,
nämligen råheter; man kunde säga vad man ville, blott man
ej blev för grov i munnen.
Vad Nana beträffade, fulländade hon i ateljén sin i
hemmet så väl började uppfostran. Med hennes framstående
anlag var det klart, att hon skulle gå långt, så snart hon
till umgänge fick kamrater, som voro hemmastadda i
eländet och lasten. Den ena förstörde den andra, alldeles som
ett ruttet äpple i en korg förstör hela samlingen. I
sällskap buro sig arbeterskorna tämligen hyggligt åt; för att
ej synas alltför obildade, valde de då något så när sina
uttryck. Men när de voro sinsemellan, generade de sig
ej ; då haglade det oanständigheter och de berättade
historier, som till och med kunde komma en gardist att rodna.
Nana inandades med ett ord en förpestad luft på ateljén,
hon insöp hundfröj dsångorna, som de danslystna
kamraterna hade med sig i den lilla fästade chinjongen och den
skrynkliga klänningen, vari de tycktes ha legat. Den loj
-het, som röjdes hos arbeterskorna dagen efter en natt
till-bragt i sus och dus, de mörka ringarna kring deras ögon,
som fru Lerat ärbart kallade »kärlekens knytnävslag», och
deras hesa röster förrådde ett sedefördärv, varav Nana
njöt. Hon berusade sig i doften från deras orgier och
fröjdade sig när hon fick plats bredvid en kamrat, som var
känd för att leva vilt. Någonting nytt kunde Nana ej
snoka upp, hon hade reda på allt ; allt hade hon lärt sig vid rue
de la Goutte d’Or. Men på ateljén såg hon i praktik vad
hon kände i teori och småningom vaknade också hos henne
begäret att handla.
»Man kvävs här», sade hon och gick fram till fönstret
under förevändning att öppna spjälorna på spånjalusierna.
Men hon lutade sig ut och tittade åt höger och vänster.
I samma ögonblick utropade Léonie, som såg en karl stå
på trottoaren mitt emot:
»Vad blänger den där gamla perukstocken på? I en hel
kvart har han stått och gapat hit opp.»
»Se inte på honom, det är en otäck flickjägare», sade fru
Lerat. »Kom och sätt dig, Nana. Jag har ju förbjudit dig
att gå till fönstret.»
Nana tog åter ihop med sina stjälkar och alla började
nu prata om karlen på trottoaren. Det var en fin herre
i paletå, omkring femtio år gammal, med blekt ansikte och
ett väl vårdat grått skägg ; han såg både allvarlig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
