Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
venhet åter gav honom det gamla öknamnet, »jag
prenumererar på den ask, du håller på med... Jag är just
skyldig en present åt ett fruntimmer.»
Virginie nöp honom, men hattmakaren, som alltid
belönade ont med gott, log och kittlade henne på knäet
under disken. När polisbetjänten stack in huvudet och
visade sina röda mustascher och sitt röda skägg, drog han
tillbaka sin hand med den mest naturliga min i världen.
»Jag håller just på med en ask åt dig, Auguste», sade
han ; »ett minne... »
»Om det är på det viset, behåller jag asken själv», sade
Lantier skrattande. »Jag lovar att bära den kring halsen
på ett rött band.»
Därefter tilläde han hastigt, som om dessa ord
uppväckt en hågkomst hos honom :
»Apropå, jag mötte Nana i går kväll.»
Dessa ord framkallade hos Gervaise en så häftig
sinnesrörelse, att hon, svettig och andtruten, satte sig mitt i
smutsvattnet med borsten i handen.
»Jaså», var det enda hon sade.
»Ja, jag gick just rue des Martyrs, då jag fick se en
flickunge, som gick framför mig och höll en gubbe under
armen... Hon svängde på sig och såg näpen ut av bara
fan. Den där yrhättan känner du bestämt, sa jag till mig
själv och skyndade på stegen. Ganska riktigt, det var
Nana! Å, ni har minsann inte skäl att beklaga henne;
hon har det allt bra. Hon var klädd i en vacker
ylleklänning och hade ett guldkors på halsen...»
»Såå !» upprepade Gervaise med ännu dovare röst.
Lantier, som ätit upp pastiljerna, tog en karamell ur en
annan burk.
»Den där bytingen har hin håle i kroppen», fortfor han.
»Kan ni tänka er, att hon gjorde mig ett tecken att följa
med. Därefter körde hon in gubbstuten på ett kafé och
gick med mig in i en portgång. Åh, ni skulle se gubben !
Han är lyckad. Men hon ! En riktig trollunge att vara
söt ! Hon var så vänlig och smeksam. Hon kysste mig
och frågade efter alla. Jag kan inte neka till, att det
roade mig att träffa henne.»
»Såå», sade Gervaise för tredje gången.
Hon fortsatte ännu inte sitt arbete ; hon väntade.
Hennes dotter hade då inte skickat någon hälsning till henne?
Under den djupa tystnaden hörde man åter Poissons såg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
