Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hungern ansätta en stackare pâ en gäng, då är det slut
med en.
Coupeau skulle kanske ha med sig pengar, när han kom
hem på kvällen. Han påstod, att han arbetade. Allting
är ju möjligt. Ehuru Gervaise så ofta blivit narrad,
räknade hon ändå på mannens avlöning. Själv förtjänade
hon ingenting alls ; i hela kvarteret fanns inte en
människa, som ville anförtro henne en kökshandduk till
tvättning en gång och en gammal fru, som hon städat åt, hade
kört bort henne, därför att hon drack hennes likörer.
Med ett ord, man ville ingenstädes veta av henne; det
förtroende, hon förr åtnjutit, var alldeles slut. I själva
verket var hon ganska belåten därmed, ty hon hade nu
sjunkit så djupt, att hon tyckte mera om att dö som ett
djur än att röra på ett finger. Om Coupeau kom hem med
pengar, skulle hon åtminstone få äta någonting varmt. Men
klockan hade ännu inte slagit tolv på dagen, det var
således långt till kvällen. Hon beslöt att ligga kvar på sin
madrass, medan hon väntade, ty man känner hungern och
kölden mindre, när man ligger.
Gervaise kallade det hon låg på för sin madrass, men
i själva verket var det endast en halmkärve. Sängen
hade småningom styrt kosan till en möbelhandlare i
kvarteret. Först hade hon, när nöden varit som störst, sprättat
upp bolstervaret på madrassen och sålt taglet, varmed den
var stoppad, för tio sous skålpundet till en klädståndskäring
vid rue Belhomme. När madrassen var tom, hade hon en
morgon, då de voro utan kaffe, avyttrat varet för trettio
sous. Örngåttskuddarna och långkudden hade följt efter.
Ännu hade hon dock kvar sängen, som hon gunås ej
kunde bära bort, ty Bochens skulle strax ha vänt upp och ned
på huset, om de sett värdens säkerhet flyga sin kos. En
afton passade hon likväl på, medan portvaktens smörj de
kråset, och med Coupeaus tillhjälp kånkade hon bort
sängen, först gavlarna, sedan rygg- och framstyckena och sist
bottnen. Hon fick tio francs och på dem levde hon i tre
dagar. En halmmadrass var Gudi nog att ligga på. Men
snart gick också överdraget samma väg som alla de andra
sakerna och endast halmen återstod. På det sättet åto de
upp sin goda säng efter en tjugufyra timmars lång fasta.
Nu sköt man halmen med dammborsten in i ett hörn. Om
kvällen vände de på den, innan de lade sig, och det var ej
osnyggare än något annat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
