- Project Runeberg -  Fällan / Volym 2 /
152

(1913) [MARC] Author: Émile Zola
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ljus idé. På kvällen, vid gassken, kunde hon nog göra
erövringar ! Han rådde henne att taga tillbedj aren med
sig på Kapucinermunken ; en finare restauration, där
maten var god och smårummen trevliga.

Hon vände sig ifrån honom och skyndade blek och
förtvivlad den yttre boulevarden framåt.

Han skrek efter henne:

»Tag med dig hem lite dessert åt mig... jag tycker om
snask.»

För att slippa höra hans infernaliska prat, gick Gervaise
ännu fortare. Äntligen var hon av med honom, och hon
saktade sina steg. Hennes beslut var fattat. Hon hade
endast två saker att välja på: att stjäla eller att skaffa sig
en älskare. Hon föredrog det sistnämnda, ty då gjorde
hon åtminstone ingen annan någon orätt. Det var visst
inte anständigt, men i detta ögonblick hade hon inte riktigt
klart för sig vad som var anständigt eller oanständigt ;
när man dör av hunger, är man inte så nogräknad, då
äter man det bröd, man kommer över. Hon var nu vid
Chaussé Clignancourt. Det var ännu blott skumt. Hon
gick emellertid boulevarden framåt, som om hon varit ute
för att skaffa sig aptit till middagen.

Mitt i folkträngseln kände sig Gervaise ensam och
övergiven. När hon såg dessa ändlösa avenyer framför sig,
ökades hennes hunger ännu mera. Tänk att det bland alla
dessa människor, varav dock somliga voro förmöget folk,
ej fanns en kristen själ, som anade, hur det var fatt med
henne, och kastade åt henne en slant ! Det blev allt mer
och mer skumt och man såg nu föremålen som genom en
smutsgrå dimma. Det var just vid den tiden på dagen,
då arbetarna gå ifrån sina verkstäder. Från boulevard
Magenta och rue du Faubourg Poissonnière kommo stora
skaror av blusmän och arbeterskor, ännu helt glåmiga efter
inandningen av ateljéernas förskämda luft. Gervaise blev
knuffad till höger och vänster; man har ej tid att visa sig
artig, när man är uppgiven av trötthet och hunger.

När tvätterskan såg upp, fick hon sikte på f. d. hotell
Boncoeur. Det lilla huset hade en tid varit ett kafé av
misstänkt beskaffenhet och följaktligen blivit stängt av
polisen ; nu stod det tomt och övergivet med sönderslagen
gaslykta och fönsterluckorna överklistrade med affischer,
medan dess smutsgula rappning vittrade och föll av i stora
stycken. I detta ruckel var det som om det fördömda livet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:52:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zefallan/2/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free