Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annat än att hennes utskum till man höll pä att kippa efter
andan på Sainte-Anne. Ordalagen voro litet mera
städade, men i sak var det i alla fall meningen. Det var
således ändå en dam, som enleverat Coupeau, och hon hette
Sainte-Anne.
Gervaise tog inte alls illa vid sig. Han hittade nog
vägen att gå hem ensam från lasarettet; han hade så många
gånger blivit botad där, att de nog än en gång skulle göra
honom det fula sprattet att hjälpa honom på fotter igen.
Samma morgon hade hon ju hört, att Coupeau åtta
dagars tid i sällskap med Stövelknekt gått från krog till krog.
Och det var naturligtvis Stövelknekt, som bestod; han
hade väl lagt vantarna på sin hustrus hopsparade pengar.
Jo, det var just snyggt förtjänta slantar de söpo opp!
Det vore riktigt rätt åt Coupeau, om han bleve sjuk! Den
snålvargen hade inte ens bjudit henne på ett glas! Har
man nånsin hört på maken? Att driva åtta dagar omkring
på krogarna och inte kosta på sin hustru så mycket som
en bäsk! Det var alldeles rätt åt honom. När man super
ensam, kan man också dö ensam.
På måndagen föll det likväl Gervaise in att gå till
Sainte-Anne. Som hon hade en god middag, lite turska bönor
och en halv butelj vin, beslöt hon att ta sig en promenad
dit för att få riktigt strykande aptit. Därtill plågade det
henne att se brevet på byrån. Det låg så, att det jämt föll
henne i ögonen. Snön hade smält, och vädret var vackert.
Luften var frisk, men icke överdrivet kall och man blev
helt livad till sinnes, när man kom ut. Klockan tolv gav
hon sig av, ty vägen var lång. Hon måste gå genom hela
Paris, och apostlahästarna, som hon färdades med, voro
just inte snabbfotade. Det var också mycket folk på
gatorna, och det roade henne att gapa på allting.
När hon på sjukhuset sagt sitt namn, berättade man
henne en kostlig historia. Coupeau hade blivit uppfiskad
vid Pont-Neuf. Han påstod, att en skäggig karl spärrat
honom vägen, och för att slippa ifrån denne, hade han
kastat sig i sjön. Han hade hoppat direkt från bron.
Huru Coupeau kommit till Pont-Neuf, visste han inte själv.
En sjukvaktare fick order att följa Gervaise.
Uppkommen i trappan hörde hon ett ohyggligt tjut.
»Vad sägs? Är det inte en skön musik, han bjuder på?»
frågade sjukvaktaren.
»Vem?» stammade tvätterskan med en frosskakning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
