Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon sköt helt lugnt upp dörren och sade med trött och
liknöjd ton:
»Han är död.»
Men man hörde inte på henne. Hela huset var upp- och
nedvänt. Det var för kostligt ! Poisson hade överraskat
sin hustru med Lantier. Man visste inte alldeles hur det
gått till, ty var och en berättade saken på sitt sätt. Det
säger sig självt att Poisson inte tagit saken kallbfodigt !
Han hade i ett nu blivit en riktig tiger. Hans rytningar
hade hörts långt ut på gatan. Därefter hade allt blivit
tyst. Lantier hade väl haft någon förklaring med honom.
Sak samma! Ett slut skulle det ju ta! Och Bochens
berättade, att kroguppasserskan bredvid nu hyrt boden, för
att sätta upp sin handel. Den där lurifaxen Lantier var
ju alldeles galen i korv.
Nu anlände fru Lorilleux och fru Lerat och Gervaise
upprepade med samma slappa röst:
»Han är död !»
De båda systrarna framtogo pliktskyldigast näsdukarna.
Brodern hade visst inte alltid handlat rätt emot dem, men
han var ändå deras bror. Boche höjde på axlarna och
sade tillräckligt högt för att höras av alla:
»Ett fyllsvin mindre!»
Från den dagen var det alldeles förbi med Gervaise, och
en av förströelserna i huset blev att se henne härma
Cou-peau. Man behövde ej mera be henne därom, hon gjorde
det oombedd, och utförde saken bra. Darrningen i händer
ech fotter övergick småningom till vana hos henne, likaså
de hemska skriken, som hon då och då utstötte. Hon
påstod, att hon blivit smittad på Sainte-Anne ; hon hade för
länge sett på Coupeaus krumbukter. Men hon hade ej
samma tur som han, hon dog ej. Hon kom ej längre än
till att göra grimaser. Pojkarna på gatorna roade sig med
att kasta smuts på henne.
På detta sätt levde Gervaise ännu i flera månader ; hon
sjönk allt djupare och djupare; blev allt mera orkeslös
och dog litet av hunger var dag. Så snart hon hade fyra
sous, söp hon sig full och raglade utefter husraderna.
Marescout hade till slut vräkt henne ur rummet sex
trappor upp ; men som man en dag funnit gubben Bru död i
skrubben under trappan, hade hon fått övertaga den efter
honom. Nu bodde hon där och med tom mage och av köld
skälvande lemmar tillbragte hon sina dagar på en halm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
