Är det inte självklart, att så snart hon visar sig, allt annat måste vika? Men hur går det då till att få se henne? När nedlät sig hon, som bär det högsta av alla namn, att välja Zachris Topelius till sin tjänare och älskare? När var det, som han första gången kände fosterlandets kyss glöda på sina läppar? * Helsingfors på 1830-talet liknade en ung skönhet, som, alltför stolt i medvetandet av sin naturliga fägring, försmådde att höja den genom konsten. På alla håll erbjödo havet, öarna, stränderna, bergen och parkerna tillfällen till anläggningar, som Europas skönaste städer skulle avundas, men ingenstädes hade man gjort ett försök att begagna dem. Från forna, enklare tider hade man kvar några små utvärdshus, sådana som Tölö, Sparbanken och Sörnäs, men utom dessa fanns knappast någon allmännare mötesplats, där man kunde söka skydd mot en regnskur eller begära ett glas friskt vatten. Framemot trettiotalets slut började dock’ bättring inträda, i det att på kommerserådet Borgströms föranstaltande stadsområdets sydligaste udde genom bortsprängande av många nakna hällar och bortrödjande av en myckenhet enbuskar omskapades till den vackra Brunnsparken. Ett brunnshus an-lades därjämte med schweizerilokal och en stor brunnssal, som snart blev mycket använd vid offentliga tillställningar. Denna anläggning betraktades dock kanske