Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jubelfesten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vändigt. Finlands universitet beredde sig att fira
minnet av dess instiftande genom Per Brahe år
1640 med all den högtidlighet, som kunde
åstadkommas, och man behövde kyrkans väldiga utrymme
för promotioner och gudstjänster.
Varje finsk man kände och förstod, att
universitetet, som satte landet i stånd att självt uppfostra
sina präster och ämbetsmän, var den yppersta gåva,
som man hade kvar sedan svensktiden. Man
behövde bara tänka sig in i hur det skulle ha gått,
då landet övergick i rysk besittning, om inte
universitetet hade funnits. Finska studenter hade i så
fall måst fara till Petersburg för att studera och
hade kommit åter förryskade och främmande för
det egna landet. Nej, universitetet var finska folkets
förnämsta arvelott, och dess tvåhundraåriga tillvaro
kunde inte med nog heder firas.
Det var därför inte att undra över att
huvudstadsborna inte bara genom nybyggnader och yttre
anordningar visade sitt intresse för jubelfesten.
Säkert fanns det inte en familj, där man inte beredde
sig på att ta emot långväga gäster. Postväskorna
voro späckade av alla de bjudningsbrev, som sändes
till släktingar och vänner i landsorten. Alla stadens
skräddare arbetade på uniformsfrackar, och alla
skomakare förfärdigade dansskor. Från landsorten
kommo så stora beställningar på tyll och tarlatan,
att lagren började uttömmas. Restauratorer och
värdshusvärdar måste fara långt uppåt landet för
att kunna skaffa sig allt det, som erfordrades, av
slaktdjur och fjäderfä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
