Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jubelfesten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bland bildade samhällen. Man tänkte på den trogna
genklang hans sång ännu fann i detta land, och till
råga på allt kom glädjen över att nu äga den
älskvärde mannen mitt ibland sig och få visa honom,
att Finland hade väl bestått sin prövning. Allt
detta samverkade till att göra stunden så ljuv och
rörande skön, att den sedan aldrig kunde glömmas.
Då Franzén svarade med att tala om sin
oföränderliga kärlek för det gamla fosterlandet, tycktes han
på samma gång ha frambesvurit det för allas ögon.
Man såg det framför sig, såsom hade man med ens
lyftats upp på en ofantlig höjd och sett landet ligga
där, fattigt och kargt, men underbart skönt med
sina sjöar och åsar, sina älvar och skogar. Och
denna syn framkallade så starka känslor av glädje,
vemod och innerlig kärlek, att tårar bröto fram
ur allas ögon.
Länge efter att den gamle biskopens vagn,
åtföljd av ett långt hurra, hade rullat ner mot
staden, stodo studenterna kvar på samma plats.
De voro inte ensamma. Fosterlandet befann sig mitt
ibland dem.
Ingen hade i den vördade åldringens närvaro
gjort någon hänsyftning på att han hade övergivit
Finland i en stund, då det väl hade behövt honom,
men alla hade undrat i sitt hjärta: »Du, som lämnade
Finland för att flytta till ett land, som du betraktade
som ditt andliga fädernesland, gjorde du ett rätt
val? Har du aldrig ångrat dig, aldrig längtat
tillbaka? Har du i ditt nya hemland mött samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>