Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mystik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alltsom han fortsatte denna lek med ord,
tjusades han av skönheten i de mjukt formade satserna
och i de suckande tonfallen, som han lyckades fånga
för att skildra denna drömbrud, som aldrig hade
funnits till. Så fin och skär bodde drömmen inom
honom, att han inte en gång ville förråda, att det
endast var en dröm.
»En morgon tidigt,» skrev han, »andades jag
narcissernas ånga, den vemodigt ljuva, och jag sade
till mig själv: det är hon! Då hörde jag omkring
mig ett löje bland liljor och löv, mig tycktes de
sade till varandra: nu veta vi vem hon är, det är
hon! Jag förskräcktes för dessa susande ord och
för mig själv, att jag yppat vad de väsenlösa, evigt
tigande drömmar förgäves sökt utforska. Jag flydde
långt bort, och jag lovade mig det att aldrig grumla
min anings skimmer med ord, som röja det
outsägliga.»
Till sist höjde han sig i denna kärleksdikt om
en dröm till en hyllning åt anden i hans egen själ,
åt den makt i själens djup, som skapar alla
drömmar.
»Du, som jag älskar utan namn, utan form och
utan ljud, o, jag vet dock så visst, att du inte är den
döda tomheten, den blotta förnekelsen av det, som
de brännande hjärtan gärna trycka fast till sig,
omklädda med fager hy och varmaste blod. Jag
vet, att du är livet, skönheten, kärleken, och likväl
kan ditt väsen icke fångas inom dessa ord och inom
några ord. Du flyr mina läppars uttryck, såsom
det högsta och skönaste ständigt flyr undan en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
