Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mystik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vikens vågor viska vänligt,
vinden spörjer vad jag sörjer,
varför jag så ensam vilar.
Och jag lägger handen på min
längtansfulla barm och beder:
giv igen min flydda flicka,
giv min blyga blomma åter!
Låt mig här i hennes ögas
glans mitt ögas ömhet spegla,
här vid hennes hjärta gärna
all mitt hjärtas suck försaka!
Då vill jag ej mera sörja,
aldrig mer allena klaga.
Men i andra stunder såg han i Greta från
Kahra den onda fresterskan, ett väsende, som
förföljde och oroade honom. Då trodde han sig hos
henne spåra något mörkt och demoniskt. Han
kämpade med henne, såsom kristna helgon en gång
i tiden kämpade med visioner från syndens och
lustans värld. I sådana ögonblick växlade han
heta ord med den förföljande:
»Ha, står du åter invid min sida, du mörka
flicka, min demon du’! I dystra natten av kvalen
jagad, förblödd, förlorad och söndersliten, jag flydde
dig, som man flyr för döden, jag flydde dig, som
man flyr ett samvet, jag velat fly ifrån själva livet,
och dock du står vid min sida än.»
»Förskjut mig icke, du vilda gosse, o, minns
vår kärleks mörksköna dröm! O, minns de
glödande ljuva rosor i nattens dofter och stilla tyst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
