läggare, som ämnade ge ut ett planschverk: Finland framställt i teckningar, bad honom skriva en del av den åtföljande texten. En annan begärde en novell till julen. Fredrik Deland, teaterdirektören, uppmanade honom att skriva ett teaterstycke, och kompositören Ingelius i Åbo ville ha en operatext. Uppe i Nykarleby var man inte heller så tveksam som förr. Det var bestämt, att Emilies syster, Thilda, skulle gifta sig till julen med borgmästarn i Nykarleby, och svärföräldrarna önskade, att Zachris och Emilie skulle fira bröllop samtidigt. Så blev det också. Under hösten hade Zachris oändligt mycket kärt besvär med att hyra våning, gå på auktioner för att köpa möbler, beställa bjud-ningskort, skaffa klänningar åt båda brudarna och besörja tusen andra kommissioner, men i veckan mellan jul och nyår firades bröllopet med lust och glädje i Nykarleby, och på nyåret 1846 satt han med Emilie i eget bo i Helsingfors.