Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - År 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rummet därpå, att man i honom såg den borne
frihetskämpen, han, som hade författat den finska
marseljäsen och vårdikterna? Om det skulle visa
sig, att hans frihetsideal vore av annan art än
ungdomens, då kunde lätt en brytning uppstå med den
vredgade kamratkretsen.
Det var inte utan, att en smygande misstanke
redan fanns inom denna. Topelius hade ju av
Saima utpekats som angivare, och minnet därav
var inte helt och hållet dött. Man fann honom också
vid flera tillfällen nog så försiktig, nog så
återhållsam. Men någon verklig anledning till att påminna
sig det smygande förtalet hade dock inte förefunnits.
Men så kom 1848, det stora frihetsåret, det galna
året, det nya 1789, som Topelius kallade det.
Den ena tronen efter den andra skakades av
omvälvningar, och ungdomens hänförelse lågade.
Revolutionsyran kröp fram som eld i ljung. Man
såg den inte, förrän den plötsligen flammade
upp. Ena dagen var den här, den andra där. Man
märkte tecken av den i Stockholm. Det tycktes inte
omöjligt, att den skulle kunna smyga sig fram till
Helsingfors.
Även där gick ungdomen och väntade på en
stor omvälvning, som skulle omstörta allt det, som
hade lagats till i Wien 1815, man väntade
konunga-dömens och kejsarrikens fall. Man väntade alla
förtryckta folks frihet, framför allt det finskas.
Också Topelius kände frihetsjublet i sin själ,
men vad han hoppades, var inte fullt detsamma,
som ungdomen väntade sig. Han begärde, att alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
