Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
met i tidningen att inte låta någon sats förspillas i
onödan. Varje mening måste ha ett målande, bärande
innehåll.
Den yppersta lärdomen tyckes han dock ha
vunnit genom sina sagor. Under sista delen av
fyrtiotalet gav han ut flera små sagosamlingar, och
genom dem lärde han sig att berätta enkelt och
rättframt. Det är klart, att han egentligen sände ut
dessa sagor för att lära de små att göra världen
behaglig, vacker och barmhärtig. Hans sagohäften
innehöllo inte mycket av vanliga trolläventyr. Inga
hjältar fingo gå omkring och slå ihjäl hoptals med
människor, inga klyftiga huvuden kunde lura sig
fram till lycka och rikedom.
Han berättade vanligen om verkliga små finska
gossars och flickors äventyr, men sagostilen bibehöll
han i all dess sköna enkelhet, endast med en honom
egen tillsats av värme och innerlighet. Det är mer
än troligt, att det var under detta sagoberättande,
som han kom på den tanken, att den stora
hjältedikten bäst kunde framföras av en enkel gammal
man, som i en krets av goda vänner i all
gemytlighet och trevnad omtalade ringens underbara öden.
Alltifrån Saimaförföljelsens tid hade han brukat
roa sin tidnings läsare genom införandet av kortare
noveller. Detta gav honom övning att tvinna
intrigens trådar, så att läsarens spänning hölls vid makt
ända till sista stund. Härför hade han mycken
fallenhet. Man skulle nästan vilja säga, att han drev
konsten onödigt långt.
Men dessa noveller hade ända till år 1849 inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
