Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Islossningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Välan, så vill mitt land jag värdig vara
i sol, i natt, i lust och nöd och fara.
Man skall ej säga, att den finska älv
bär frie män och är förslavad själv.
Han tänkte för sig själv: »Detta är för stolt,
för stort, så kan jag inte tala.» Men i nästa minut
sjöd vreden åter upp inom honom. »Jag är en flod,
jag är en av Finlands starka älvar. Hur kunde
man våga att lägga isbojor på mig? Jag är ingen
bäck eller rännil Jag är en stark bland de starka.»
Han skrev med växande tillförsikt:
Framåt! Min väg kan aldrig gå tillbaka.
Vi skulle jag minutens kraft försaka?
Vi skulle ej min jättestarka arm
med spända muskler bryta isens barm?
Jag vill ha luft! Jag vill ha ljus! Mitt öde
det vill jag skapa själv med eget flöde,
och ve den boja, som i vårens dar
än tynger på min jätteskuldra kvar!
Han skrev som i ett rus. »Jag är älven,» tänkte
han alltjämt. »Jag är mäktig. Må min ande göra
bruk av sin makt!»
Upp, mina bäckar, strömmar! Upp att välla
med ungdomskraft ur landets moderskälla!
Församlen eder i mitt stolta brus
att kämpa glatt för sol och liv och ljus!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
