- Project Runeberg -  Ådalens poesi /
77

(1897) [MARC] Author: Pelle Molin With: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En ringdans medan mor väntar... - Ådalens poesi - En ringdans medan mor väntar...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det såg ut, som var det björnens mening att på detta
sätt skrämma den oangriplige ifrån hans fasta värn.
Käften grinade halföppen. I den litet kyliga natten
blef Nalles andedräkt synlig som en svag ånga. Nu
kände Salmon en kall kåre efter ryggen: hans skinn
liksom krympte. Omedvetet grep han sin slidknif . . .
måste han låta sitt lif? Björnen hade sitt hufvud tätt
intill tallen; en aln ofvanför hade Salmon sin hand.
Det var icke tio tum från björnens käft till nybyggaren.
Kunde han nu slå mannen ned, skilja honom från
furan, skulle resten bli ett arbete på en minut.

Salmon grep säkert fast med vänstra handen,
mattade åt björnens vänstra öga och sänkte sin
långbladiga knif med en snabb rörelse. Någonting rödt
och varmt sprutade uppefter hans arm, hvad det nu
kunde vara. En svidande känsla stack i hans axel,
och medan björnen, vimmelkantig af hugget, hoppade
högt i vädret där han stod, högt i vädret som en
boll, under ett afgrundsvrålande, såg Salmon att han
fått sin rock söndersliten och sitt skinn rispadt. Nu
visste han, att leken icke skulle ändas förr än en af
dem låg kall och stilla. Hade utsikten till en
uppgörelse i godo för en stund sedan varit ringa, var
den nu ingen. Det syntes tydligt att nu skulle det
gälla för Björn-Salmon, om han ännu var Björn-Salmon.
Nu skulle enderas lif spillas, men knappast björnens . . .
i sådan ojämn strid. Salmon tänkte: “det är icke jag,
som blir änkling i natt; det är mor, som blir änka . . .
mor, som väntar mig.“

Nalle dansade som en besatt, skummade, väsnades
och skrek. Han sprang icke längre i lofvar. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:14:21 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/adalen/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free