Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala: Första delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
lök, och pä en vägg hängde en fårbringa så högt, att
hun-darne icke kunde komma åt den. Hundarne sprungo
omkring de inträdande, viftande på svansen och nosande
på den främmandes strumpor. I en fållbänk låg en ung
människokropp under ett lakan, och man kunde endast
se ett lurfvigt bakhufvud. På hufvudgärden hade en
tupp flugit upp; han började gala, när zigenaren
tände ett talgljus.
»Det är min gamla änglagris», kelade baronessan med
det brokigfärgade djuret, som hon hade tagit i sin
famn. »Har magistern nånsin sett en tupp, som varit
tjugu år och blind?»
Det ondsinta djuret högg efter magisterns finger,
som han sträckte fram för att kittla det på halsen.
Nu öppnades en dörr till, och man steg in i ett
mindre rum. Det första, som där föll i ögonen, var
en mycket stort tilltagen säng med sänghimmel och
gardiner. I sängen stodo två gula danska hundar och
fortplantade sig, utan att någon af de inneboende
tog notis därom. Rummets enda fönster var upptaget af
fågelburar med grönsiskor och turturdufvor. I taket
hängde en uppstoppad stork med utbredda vingar och
med en förtorkad huggorm i näbben. I ett hörn lågo
på golfvet två stora, magra hundar vid sidan af en
bur med kycklingar; i en korg sof en katt med sex
ungar, och ur en dragkista framtog baronessan en kull
ankungar.
Alla dessa djur spredo naturligtvis en förskräcklig
stank, och golfvet var nersöladt af Orenlighet.
Baronessan, som hade förevisat alla dessa sina
älsklingar, gick nu att öppna dörren till det tredje
rummet, och ehuru zigenaren gjorde en mängd otvetydiga
grimaser åt henne för att hindra detta, släppte hon in
magistern dit. Och han befann sig i en stor sal, så
fullproppad med- möbler och hvarjehanda föremål, att
det knappt fanns en bar fläck där. På golfvet kunde
man endast med svårighet sätta foten utan att trampa
på någonting, ty där lågo högar af kläder och bjäfs,
böcker, planscher, kartor; i fönstren stodo bägare,
vaser, kokkärl; och utmed väggarna trängdes skåp,
stolar, sekretärer om hvarandra och ofvanpå hvarandra,
så att hela rummet såg ut som ett klädstånd, men icke
som ett boningsrum.
Efter slutad besiktning inbjöds magistern att sitta
ner i sängkammaren och dricka ett glas vin af en
ännu finare sort, och eftersom natten nu i alla fall
var tillspillogifven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
