Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala: Andra delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
kämpa för att värja sig mot frestelsen, åstadkom att
frestelsen antog ofantliga dimensioner, åt sig in i
hans själ, och hvad som värre var: tanken på flickan
undanträngde alla andra tankar, förvirrade hans
omdömesförmåga, utsläckte misstanken om zigenarens
brottsliga förehafvanden, slappade hans vakenhet i
försvaret mot den lömska fienden och in-söfde honom
i säkerhet utan att han märkte det.
Därför, när han fick höra ett förskräckligt larm
nere i stallet och skyndade sig till fönstret, såg
han med likgiltighet, hur zigenaren hotade drängen
Mats och hur denne till själfförsvar höjde skofveln,
som han hade i handen, och i raseri gaf zigenaren ett
slag öfver armen, så att denne flydde ut ur stallet
och befallde drängen lämna huset.
Han åsåg med samma lugn, hur Mats packade sitt knyte
och gick, utan att han brydde sig om att utfundera
hvarför. Allt, som under denna dags lopp tilldrog
sig, ägde icke mera intresse för magistern än de
likgiltigaste händelser i världen.
Sålunda kom han ned till drifhuset och såg den
försvunna gödselvagnen stå där med framhjulen
fastkörda i leran, medan ett lass gödsel låg upplagdt
i hög på marken bredvid. Hade han nu haft sina tankar
klara, skulle han ha satt detta i förbindelse med sina
tidigare misstankar angående uppträdet på vinden den
där natten och skulle icke underlåtit att undersöka,
om gödselhögen möjligen täckte saker, som skulle
döljas.
Men han hade endast öga för ett, och det var
flickan. Han såg henne öfverallt, hvart han kom,
mötte henne i trapporna, träffade på henne uppe på
vinden, och han lade mycket väl märke till att hon
gjort sig grann.
På eftermiddagen skulle magistern ut och åka
med barnen, men vagnen från gästgifvargården
uteblef. Zigenaren hade emellertid låtit spänna för
sin stora kaross, och då barnen voro ledsna öfver att
behöfva gå miste om det utlofvade nöjet, tillbjöd
zigenaren herrskapet att följa med på baronessans
åktur i skogen. Magistern sade icke nej och kände
sig ej förvånad öfver att en timme senare finna sig
sittande i vagnen med hela sällskapet och Magelone
midt för sig på baksätet. Han fann ej heller något
stötande i att baronessans pladder gick ut på att leda
hans uppmärksamhet till flickan, som satt och bligade
med sina bly-knappsögon och gjorde söta miner, som
skulle vara graciösa, men endast blefvo breda grin,
så att man såg de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
