Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. kap. Margret kommer till fåfängans marknad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bord, att åka i en präktig vagn, gå i fina klädningar
hvarenda dag och knappt tänka på någonting annat
än att roa sig. Detta var fullkomligt i Margrets
smak, och snart började hon sig sjelf ovetande
tillegna sig sin omgifnings sätt och uttryck, att taga
på sig små miner och behagsjuka åtbörder, begagna
franska ord, bränna sig i håret, ringa ur sina
klädningar och tala om moder så godt hon kunde. Ju
mer hon såg Annie Molfats vackra sakex’, desto lifligai-e
blef hennes önskan att sjelf ha likadana, och hon
suckade öfver att ödet ej gjort henne rik. IJemmet
föreföll henne nu torftigt och otrefiigt när hon tänkte
derpå, det syntes henne mera påkostande att arbeta
än förut, och hon tyckte sig vara en mycket fattig
och vanlottad flicka trots sina nya handskar och
silkesstrumpor.
Hon fick dock icke mycken tid öfrig att gräma
sig häröfver, ty husets tre unga döttrar voro fullt
upptagna med att roa sig. De åkte ut för att göra
uppköp, promenerade, redo och gjorde visiter hela
dagen; foro på operorna och teatrarne samt fördrefvo
tiden på annat sätt tills man gick till hvila, ty Annie
hade många vänner och visste hur hon skulle roa
dem. Hennes äldre systrar voi-o mycket eleganta
unga damer och en af dem var förlofvad, hvilket
var ofantligt intressant och romantiskt, tyckte Margret.
Herr Moffat var en frodig och godmodig gammal
herre, som kände hennes far, och fru Moffat en
korpulent och godlynt gammal dam, hvilken liksoixi
sin dotter fattade mycket intresse för Margret. Alla
tjusade med henne, och “Tusonsköna" — så kallades
Margret här — var på god väg att blifva alldeles
bortkollrad.
Här man en afton skulle kläda sig till en liten
bjudning, fann Margret att popelinsklädningen dugde
icke alls, ty de andra flickorna skulle ha
flors-klädningar och gjorde sig mycket fina, och så tog
hon fram sin tarlatansklädning, hvilken såg mera
urblekt och sliten ut nu än någonsin, i synnerhet bred-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
