- Project Runeberg -  Auktoritetsreligionerna och andens religion /
152

(1904) [MARC] Author: Auguste Sabatier Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 4. Episkopatet - Noter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

152

gå tillbaka till åren 56 och 58 af vår tidräkning, brefvet från Clemens
Romanus, som skrefs i Roms kyrkas namn till kyrkan i Korint omkring
år 96; Hegesippus’ vittnesbörd och biskop Dionysius’ minnen (150 —170)
samlade af Eusebius, Η. Ε. IV, 22, χ; IV, 23, 9.

2. Sid. 120. i Kor. I, 10—12; X-XIV.

3. Sid. 120. i Kor. IV, 14 och 19; V, 1 — 6; III, 21—23; 2 Kor.

I, 24: oäy ox’. -Λοριεύομεν υμών τήσ πίστεως, άλλα συνεργοί εσμεν τησ
χαοάς 5μών.

4· Sid. 121. 1 Kor. IV, 3 — 5> hvaraf framgår, att de kristna i
Korint tillmätte sig till och med rätt att döma själfva Pauli apostolat;
och V, 4, 13; VI, 1—5; 2 Kor. II, 6: ίκανόν τώ τοιούτω ή επ’.τ’.μία
αΰτη ή ύπό των πλειόνων.

5· Sid. 121. De kristna bilda tillsammans Kristi kropp därför att
Kristi ande lefver i hvar och en af dem och för dem blifvit liksom en
gemensam själ. 1 Kor. XII, 12 och följ. Comp. Gal. III, 27—29.

6. Sid. 121. i Kor. XII, 4—11 och 28 — 30. Comp. Rom. XII’, 5— 8.

7. Sid. 121. i Kor. XIV. Paulus måste återkalla kvinnorna, som
också grepos af inspirationen, till blygsamhet och tystnad: 1 Kor. XI,
5 — 16 och XIV, 34. Han lämnar åt själfva kyrkan omsorgen att
reglera dessa saker: 1 Kor. XI, 13—16.

8. Sid. 122. i Kor. XVI, 15 o. följ. Märk uttrycket: έταξαν έαοτούς.

9- Sid. 122. Rom. XVI, 1 och 2.

10. Sid. 122. 2 Kor. VIII. 19; Apostlag. VI, 5: XIV, 23;
Apostlarnes lära, 15.

11. Sid. 123. Se J. Réville, Les origines de l’épiscopat, 1898. E.
Hatch, The organisation of the early Christian churches, 1881. — Orden
förändra mening i den mån som institutionerna förändras. — För ingen
är detta mera sant än för ordet επίσκοπος. Man skall icke förstå något
af historien, så länge som man fortfar att läsa dokumenten med de
glasögon, som nutidens idéer sätta på våra ögon.

12. Sid. 123. Clemens Romanus, 1 Kor. 1 och 44.

13. Sid. 123. De medlemmar, som styrde kyrkan i Korint, kallades
då πρεσβύτερος och ηγούμενοι (i, 3) och det ser ut som om en skillnad
måste göras dem emellan. De förra, talrikare, bildade senaten,
församlingens öfver]äggande råd; de senare, i hvilka man måste se »episcopi»,
voro denna senats verkställande makt, ledare och förvaltare, utsedde till
att förestå kulten och sammankomsterna och handlägga de gemensamma
angelägenheterna. — Det behöfves blott att från pluralepiskopatet öfvergå
till det enda episkopatet.

14. Sid. 123. Clemens Romanus, 1 Kor. 1 och passin.

15. Sid. 124. Eusebius, Η. Ε. IV. 22, 1 och 23, 9.

16. Sid. 126. Gal. I, 17, 6. Paulus förbehåller icke för sig själf
allena såsom undantagstitel namnet apostel. Han gifver det åt Silvanus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:14:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/andrelig/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free