Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Allra kappa kvæði (Gustav Cederschiöld)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I: Guðjón jarl[1], Sörli, Partalopi, Hrafn och Gunnlaugr,
Skáld-Helgi, Tristram, den till Geirarðs r. VII: Príamus, Mirmann, Ívent,
Flóres, Samson sterki, Sörli, Rollant. Man ser strax, att de
flesta af dessa namn äfven förekomma i Akk och där äro
sammamförda i den första delen[2]. Det kan altså icke synas tvifvel
underkastadt, att Akk:s författare, som väl i likhet med sina
samtida högt värderat rimorna, just af mansångernas älskare-listor
hemtat tanken på att sammansätta en dikt om alla de hjältar,
han kände; han har icke egt någon större själfständighet i
uppfattningen af sitt ämne och därför — mer eller mindre omedvetet
— kommit att först hålla sig till de personer, han i sina
förebilder så ofta påträffat, d. v. s. älskare, och i synnerhet
olycklige sådana.[3]
*
Vi skola nu kasta en blick på Akk:s metriska byggnad.
Strofen är 10-radig, med tre olika rim, ordnade efter skemat
AAAbAbCCCb, hvarvid liten bokstaf betecknar kvinligt rim.
Rimmen äro nästan alla rena; felaktiga äro blott str. 6 steypt:: deytt
(etc.) och str. 11 léð: :geir (etc.); däremot torde str. 6 veitt::
deytt (etc.) samt strr. 6, 7, 8, 9 bezt::mest (etc.) få anses som rena
rim efter det dåvarande uttalet[4].
Alliterationsord finnas stundom i större antal, än reglerna
medgifva; i 67 förekomma t. o. m. fyra stuðlar.
[1] Kölbing förklarar sig (anf. skrift p. 157) icke veta, hvilken denne
’Guðjón’ varit. Formen återfinnas emellertid i pappershandskrifter
till Bevers saga såsom en (folketymologisk) förvrängning af namnet
på hufvudpersonens fader, Guion.
[2] Endast Rollant gör undantag.
[3] På det att ingen må föreställa sig, att Skíða-ríma, som sammanför
en mängd sagohjältar, och som torde ha författats någon tid före
Akk, möjligen kunnat i något afseende hafva tjänat till förebild för
den samma, vilja vi påpeka, att de båda dikterna ej hafva någon
person gemensam (om det ej skulle vara Hagbarðr, Akk:s ’Hagbar’).
[4] Förf. har ej haft erforderlig skicklighet att finna omväxlande rimord
i så stort antal, som det tämligen svåra versslaget kräfver. I de
kvinliga rimmen förekommer ordet viða 24, 44, 116, striða 26, 410, 8 4,
riða 46, ll10; äfven i de manliga råder stor enformighet: jfr 87—9
och 11 7—9; 37, 8 och 41, 2; 67—9, 7 l, 2, 3, 5, 8 l, 2, 3, 5 och 97—9; ja,
stundom går förf. så långt, att han använder samma ord två gånger
till rim i en och samma strof: l4, 10, 17, 9, 31, 5, 74, 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:15:59 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/anf/1883/0082.html
