- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Første Bind. 1883 /
340

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Om brugen af konjunktiv i Oldnorsk, forts. (M. Nygaard) - - III. Substantiviske bisætninger (substantiviske atsætninger; spørgende bisætninger)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

340

fylgði ok þeiri sögn, at þar væri drepin naut ok hross en roðnir
stallar af blóöi (0. S. 102, 32).

§ 37. Det er idetheletaget eiendommeligt for det gamle
sprog^, at talen med lethed gaar over fra det indirekte til det
direkte udtryk og omvendt, og at derved opstaar forskjellige
mellemformer, hvori begge udtryksmaader er blandede. Naar
efter frgd. § i at-sætuinger findes indik. af fovtid efter
hovedsætning i fortid, har saaledes udtrykket den indirekte tales tid (og
person), men den direkte tales modus. Men efter fortidig
hovedsætning (hist. præs.) bruges ogsaa a) ofte nutids-indikativ (den
direkte tales tid og modus, den indirektes person).

b) sjelden nutids konjunktiv (den direkte tales tid, den
indirektes modus og person).

Fremdeles gaar c) i talens løb hyppig udtrykket over til
den fuldstændige direkte tale (altsaa ogsaa i person),

og endelig d) er det ikke ualmindeligt, at efter et
udsagns-verbum sættes at antydende et indirekte udsagn, men talen
föl-ger alligevel i fuldstændig direkte form.

a) sagði mönnum sínum, at þessi ferð er þeim orðin haglig
(Mork. 53, 17). mælti Skrýmir til Pórs, at hann vill leggjast niðr
at sofna (Sn. E. I 146, 22). sagði henni, at þeirar sóttar bíðr
engi maðr botr, nema með bonum ok föstum fái þegit (Hom.
162, 13). seridi orð Sigríði dróttning þau, at hann vill finna
hana (0. S. 13, 37). lýsti konungr því, at hann vill menn senda
til Jamtalands at heimta skatt (0. S. 151, 2). Ólafr konungr
sendi boð um várit vestr um Agðir, at konungr vill hvártki korn
né malt þaðan á braut láta flytja (0. S. 111, 3). segir, at þetta
er góð íþrótt (Sn. E. I 152, 25). Ásbjörn svarar, at hann vill
þann kost (0. S. 114, 36). Björn sagði enn et sama, at hann
man eigi fyrr aptr hverfa, en hann hittir Svíakonung (0. S. 65,
29). þá mælti hon, at þeir segði konungi, at hon mun ganga
með honum (Jomsv. 55, 31).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1883/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free