- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tredie Bind. 1886 /
207

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Málaháttr. Ett bidrag till norröna metriken (Theodor Wisén)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

207

Uti alla dessa vexelformer kunna tillfälligtvis åtskilliga
modificationer inträda derigenom att enligt den allmänna
upplösningslagen en lång stafvelse kan ersättas med en kort
och en obestämd (^ x). Undantag härifrån bilda den andra
ictus uti typerna B och C, samt slutsänkningarna uti typerna
A, C7 D och E, hvilka alltid äro enstafviga *. - Vanligen
tillhöra de begge upplösningsstafvelserna ett och samma ord>
men upplösningen kan äfven fördelas på två omedelbart efter
hvarandra följande ord; t. ex.

skgp æætu Skjgldunga = D l (Atlm. 2’)?
heyrir í Hafrsfirði = Dl (Haraldskv. 7’),
uti vill jól drekka = E 2 (ibm 6l),
yrvir at upp hlaupa = E 2 (ibm 173), o. s. v.

1 Äfven af metriska skäl måste således den efter typen E affattade
málaháttversen valkyrjur vin bera uti Eiriksmál (jfr. Möbii Edda,
sid. 231), str. l9, ändras. Sammanhanget tyckes ock afse den
förplägning, som erbjöds enhärjarne, d. v. s. öl eller mjöd; ej vin, som
var förbehållet åt Oden ensam. Jag har derför i min upplaga af
’Carmina Norræna’ ändrat den anförda versen till valkyrjur byrla. -
Atlm. 574 reynt hef k fyrr brattara har Sievers, om än med tvekan,
hänfört till typen E med upplösning af slutsänkningen, men på samma
gång föreslagit att läsa brattar för att få versen normal. Man kan
likväl ej vänta en så ung språkform i Atlamál, och tvifvels utan
bör emendationen ske genom att stryka det öfverflödiga och medels
interpolation tilkomna ordet fyrr; samma fras, men utan tillsats af
fyrr, möter äfven på andra ställen i literaturen, t. ex. Grettis saga
(Köpenhamn 1853) sid. 13319: reynt hefi ek brattara, på er ek var í
her fyr um o. s. v. G-enom denna ändring blir versen en normal
D-typ. - Sue ti har i sin anförda af handling, sid. 20, upptagit
versraden blóbgar randir bera (Haraldskv. 213) som ett enstaka exempel
på upplösning af en sänkning i sluttakten, men han har dervid
förbisett, att nämnda exempel utgör en utom málaháttformerna fallande
långvers i en half strof på Ijóósháttr och således ingenting visar
med afseende på friheten att använda upplösningar i málaháttr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1886/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free