Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om några germanska pronomen (Evald Lidén) - - II. Om det gotiska suffixet -(û)h och de dermed bildade pronomenen. - - III. Ett nord. demonstrativ-pronomen med suffixet -(û)h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utstötes1: jfr. t. ex. hazjuh l ab er ich lobe’, immüh ’und ihm’ af
haøja + lik, imma + uh (Schulze, Groth. Grlossar sid. 365ff.).
Den sistnämda regeln, som måste förutsätta tillvaron
af den yngre suffixformen -üh, befinnes tillämpad i
demonstrativ-pronomen sah, nemligen i formerna fatüh, fanuh,
fam-muh < f ata + üh o. s. v. Derutaf följer, att detta, såsom
sjelfständigt pronomen betraktadt, är af betydligt yngre
datum än pronomenen hwaøuh och hwarjizuh, ja en särspråkligt
gotisk bildning, då förkortningen af slutvokalen i *]jato > f äta
etc. måste anses speciellt gotisk. Anledningen till olikheten
mellan fiatuh, fanuh, fammuh och motsvarande kasus af de
sistnämda pronomenen synes mig dermed klar. De öfriga
kasus af ’’saK - fiø-uh co sä-h, sô-h, fai-h - äro bildade
enligt den anförda hufvudregeln ,för fördelningen af -üh och
-h. Ännu ett skäl talar kanske för sen bildningstid.
Pronomenet LsaW har i got. icke vunnit någon fullt stadgad
betydelse: det återger både grek. ovvog, sxelvoc, och «i?roc, och
de båda kompositionselementen kännas ännu såsom hvar för
sig sjelfständiga ord, hvilket framgår deraf, att ’sah’ ytterst
ofta öfversätter grek. avrog yccQj avxoq ðé; o ð£; xal oVTog,
OVTOC, yáq., ovtog ðé (jfr. Schulze, 1. c.). - Äfven de
synnerligen talrika luckorna i paradigmet ’saA’ tala i sin mån för
sen bildningstid.
Angående det ifrågavarande suffixets användning i
adver-biella bildningar må lämpligare talas i annat sammanhang.
Om dess representation i nordiskan se strax nedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
