Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Bidrag till äldre Västgötalagens täkstkritik (Adolf Noreen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386 Adolf Noreen.
2) Kk. B. 7, 3.
Därsammastädes har jag översatt spyrs vp scapi med
"Upptäckes skadegöraren", ock detta är, väl till märkandes,
en ordagrann Översättning, icke, såsom Otman ock
Collin-Schlyter hålla fore, en av sammanhanget krävd retouchering
av den faktiskt föreliggande stiliseringen. Det här
uppträdande scapi är nämligen icke det vanliga substantivum
ab-stractum skafti skada, utan ett substantivum concretum agens,
idäntiskt med f ht. scado, f s. scaðo, ägs. sceaða skadejörare,
fiende, ock med det fornnordiska gudinne- (ursprungligen
jät-tinne-)namnet Skaðe. Detta återfinnes även på andra ställen
i de fornsvenska lagarna, t. e. Dalalagen *) B. B. 40 pr.
pær skapi gik in ginum = (det ställe å järdesgården) som
skadejöraren jick in jenom; ÖGL. B. B. 15 pr. nu will f (B
ur (seil, akrum) fara ök uægJiia skapa = nu vill kreatur
bejiva sig ur (åkrarna) ock (på så sätt) undvika skadejöraren
(d. v. s. den som slår det).
3) Kk. B. 12 pr.
Vcerder marder .i. kyrkiugardJii. dræpin. Collin-Schlyter
anse marder vara felskrivet för mader (niapær), ock att så
är förhållandet, lider naturligtvis intet tvivel. Frågan är
blått, varpå denna felskrivning beror. Den känn tänkas vara
framkallad blått ock bart av den omständighet, att -rder
förekåmmer i det närmast föregående ordet v ær der. Men
den känn också möjligen hava en djupare grund. I den
äller de trakter av Västergötland, vilkas dialäkt(er)
representeras av y. VGrL:s huvudcodex ock av Biærkøarätten (för
Lödöse) förefanns - liksom i några nysvenska dialäkter -
en judlag, enligt vilken förbindelsen -rper jenom
disimi-latsjon förlorade sitt första r ock sålunda överjick till -per.
1) Om det befogade i detta namn (i stället för "Äldre Västmannalagen")
se K. H. Karlsson i Historisk tidskrift 1889, s. 45 if.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>