- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjätte Bandet. Ny följd. Andra Bandet. 1890 /
325

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Några fornnordiska judlagar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Några fornnordiska judlagar. 325

gelbundenheterna vid utvecklingen av ordet braut. Obetonat
(ock svagt bitonigt) blev det redan i urnordisk tid *brotj
varav betonat *brott, brott (jfr åvan om fsv. lopp). Detta
brott kunde nu användas obetonat ock blev då bort ’), burt,
där just metatesen förutsätter svagtonighet (se Gesch. d. nord.
spr. § 169) såsom i fsv. Kirstin av Kristin, BirgMtta av
Brighttta (jfr Brita av BrigMtta), Anders av Ándre(a)s,
GirTdánd: Gr’Mand, hors (fg. rus, isl. hross) ock hyrsa (isl.
kryssa) äfter sammansättningar som stóþhors m. fl., jenit. pl.
allars, -ers, hulkars, bæggers av allra-s o. s. v., Ygl. II
bør-terták : br eter tak 2); en metates, som även inträder vid sandhi,
t. e. fsv. jenit. pl. allar för allra på grund av
sammanställningar sådana som attra-bcest, nysv. i rätter tid av fsv. i
rættre tip. Detta bort kunde nu i sin tur användas betonat,
men erhöll då i yngre fsv. en obetonad bifårm bordJi, de
nutida dialäkternas bål (med "tjåckt" /); jfr i fryksdalsmålet
motsättningen mellan bål i, bål om, bål ur m. m., men bart,
då ordet är betonat (se min Fryksd. ljudl. § 189).

Omvänt är det icke något undantag från vår regel, att
konsonantförlängning icke inträder i sådana fall som isl. ack.
sg. m. gran, dat. sg. m. ock dat. pl. grtøn (gram). Som bekant
äro nämligen dessa farmer icke synkoperade, såsom framgår
av de paralälla bildningarna gófran, gó&om av goår o. d. Också
träffas ju ännu i den älsta norröna poesien - sålunda långt
äfter synkoperingstiden - tvåstaviga farmer av typen gráan,
gráom. Utan ifrågavarande enstaviga farmer äro i
jämförelsevis sen tid kontraherade av de tvåstaviga farmerna för
att upphäva dessas hiatus, ock kontraksjonen av de båda
vokalerna har äfter all rimlighet - ock andra språks ock
dialäkters analågi - lett till en lång vokal med en circum-

*) Eksämpel på obetonat bort anföras bl. a. hos Kock, Sv. Akc. II, 356.

2) Eksämpel, som icke foga sig äfter den (Gesch. d. nord. spr. § 169)
uppställda regeln, bero väl alla på lån, t. e. pers (mit. perse) = præs, f
ær-sker (mit. versch} = frosker (isl. fresier), frisker (mit. vrisch). - Urgammal
är motsättningen mellan fsv. fiærter (jfr f ht. ferzen ock gr. jrégoca): isl. fretr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1890/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free