- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjunde Bandet. Ny följd. Tredje Bandet. 1891 /
260

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

260 Läffler: Norska ortnamn på lo.

enär Lóar kann vara en gammal ombildad plural till neutr.
Loj liksom Hollar, Torgar till Holt, Torg (se exkursen). Att
ordet är fem. synes av á Lóar (ack.) i Heimskr. O. H. s.,
kap. 118 (påpekat av Bugge).

Yidare har det funnets i fno. ett (3) tø, sidoform genom
^-omljud till lá j f em. j sjö, strand vat t en, vilket ord även
ingår i norska ortnamn ock t. o. m. finnes kvar ensamt i
norska folkmål (se Aasen under laa). Detta lá hár även varet
brukat i ortnamn på Island (se Kålund, Beskrivelse af Island,
I 426) ock i Danmark (Lolland ei. Laaland, skrivet Laland,
Lalandia i Valdemars Jordebog, hör säkert hit). I svänskan
torde detta lá i förrn av lá förekomma såsom första
sammansättningsled i ortnamn sådana som Lårstad eller Lastad
(flst), Läby (flst), Lårbo, Låkälle (2 byar i Skaraborgs
län) m. fl., som senare sammansättningsled i Svartlå i
Norrbottenslän (sidoform Svarta). Månne ej det mhty. la, som
anföres i Grimms Wb. under "Loh f." just är det fno. lá?
(Fno. iQgr är väl rotbesläktat.)

Då det sålunda samtidigt har funnets ortnamn
sammansatta med (1) lo (mask. eller) neutr., (2) /o, fem., och (3) 1$
(eller lá) fem., är det ju helt naturligt, att dessa båda
senare ords kön kunnat invärka på det första, så att även
detta kunnat brukas som femininum, samt tvärtom.

Jag anser alltså, att det feminina könet hos ett antal
norska ortnamn på -lo, vilka av andra skäl kunde anses vara
bildade av lo, neutr. (eller mask.), lund, icke utgör något
hinder för denna sammanställning.

Att i vart särskilt fall säkert avgöra, när i ett
ortnamn (1) loj lund, eller något av de andra lo ingår, är
naturligtvis omöjligt. Förutom av ortens belägenhet känn
ledning dock ofta hämtas av den första sammansättningsledens
betydelse. Sålunda är det tydligt,»att, om första
sammansättningsleden är namn på ett djur, som ej lever i vatten,
sannolikheten är för att det är lo, lund, som är senare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1891/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free