- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tionde Bandet. Ny följd. Sjätte Bandet. 1894 /
217

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan av «Udvalg af Oldnordiske Skjaldekvad med anmærkninger ved Konráð Gíslason» (Theodor Hjelmqvist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hjelmqvist: Anmälan. 217

Kormákr, v. 19 lyder enl. den öfverlämnade texten:

þat es í Ijósu Uke (Sk., s. 82).
Gíslason ändrar versen till

es í like Ijóso.
Om man läser i stället:

þat es i like Ijósu,

möter den svårigheten, att den första kendingen står i obetonad
stafvelse, något som dock ej ar utan motstycken l).

Till sist må nämnas, att verserna

þót steigorlega låter (Kormákr, v. 100)

ef [mer] Skrýmer liþ veittet (Dens., v. 104)

i metriskt hänseende ej äro fullt tillfredsställande. Man bör väl
läsa:

þót steigorla låter (Bugge i Aarbøger för 1889, s. 83)

ef Skrýmer liþ veittet 1. ef mer Skrýmer veittet (Möbius, Kor maks
Saga, s. 55).

Det kan tyckas obehöfligt att dröja vid sådana jämförelsevis
obetydliga frågor, som här ofvan blifvit vidrörda.

Gíslason skattade Sievers’ metriska undersökningar högt. Helt
säkert skulle han, om han fått lägga sista handen vid sitt verk, i
flera afseenden reviderat skaldekvädenas metriska form, just på
grund af den tyske forskarens arbeten.

Såsom Finnur Jónsson framhåller (Indledning s. XXIV),
skulle Gíslason också helt visst hafva tillfogat hänvisningar till
sådana skrifter, som utkommit senare än de särskilda partierna i Sk.
blifvit utarbetade. Här vill jag särskildt nämna Björn Magnússon
Olsens och Bugges intressanta afhandlingar om verserna i
Kormaks Saga.

Doc. Finnur Jonsson har försett Sk. med en värdefull
inledning, till hvilken jag flera gånger hänvisat. Han redogör där för
arbetets historia samt lämnar några antydningar om Gislasons plan
att fortsätta och fullständigt utföra det. Härtill har fogats en
framställning af det sätt, på hvilket texternas skrifsätt af Gíslason
blifvit återgifvet. Slutligen innehåller denna inledning åtskilliga
kritiska bidrag af stort intresse.

Utgifvaren har ytterligare ökat det Gíslason ska arbetets värde
genom att vidfoga ett supplement till de i texten upptagna verserna.

Som förut nämnts, har Gíslason ofta inskränkt sig till att
anföra halfstrofer och utelämnat deras motsvarande hälfter. Dessa
anföras i supplementet.

Mångenstädes har Finnur Jónsson föreslagit ändringar af den
handskriftliga texten, som ofta äro mjcket fina. Jag erinrar om
förslaget att i följande halfstrof af Sigvatr:

*) þat eromk sýnt at snimma (Brage enn gamle, v. 1)
þaffan reis upp sús einum (Geisle, 6, 5)

enn hpfomk orkn of sJcemdan (Bjarnar Saga Hitdælafeappa (Boers uppl.)»
str. 19, v. 3).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:19:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1894/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free