Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan av «Udvalg af Oldnordiske Skjaldekvad med anmærkninger ved Konráð Gíslason» (Theodor Hjelmqvist) - Et par bemærkninger til prof. Noreens "Jenmäle" (Finnur Jónsson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En annan anmärkning, som gör sig själf, är den, att dessa
halfstrofer eller hela strofer, lausavisur och fragmenter ur större
kväden, som meddelas, icke kunna, som de nu förekomma, lösryckta
ur sitt sammanhang, gifva läsaren något mera än en högst
ofullständig bild af den norröna poesien.
Helt säkert är det fördelaktigt, att vi äga två arbeten, som
komplettera hvarandra, Gislasons Skjaldekvad och Wiséns Carmina
Norræna.
Hvilka berättigade anmärkningar som än kunna framställas
mot det sistnämnda, det äger dock två bestämda företräden: det
upptar sammanhängande, afslutade dikter, och det. ger en text, som
vittnar om förtrogenhet med den norröna metrikens senare
utveckling l).
Men därför blir vår tacksamhetsskuld mot Gíslason icke
mindre.
Ännu större hade den blifvit, om han fått fullfölja sitt verk
ännu längre. Att det ej förunnats honom, ökar saknaden af den
högtförtjänte forskaren.
Lund den 10 Juni 1893.
Theodor Hjelmqvist.
Et par bemærkninger til prof. Noreens "Jenmäle".
Hr prof. A. Noreen har fundet det nødvændigt at tage til
genmæle mod min anmældelse af den 2. udg. af hans "Altnorw. u.
altisl. grammatik", særlig fordi "den säkra ton", hvori jeg skal have
skrevet, "möjligen kunde förleda" til at tro, at mine påstande var
velbegrundede, hvad de efter prof. Noreens mening ikke skal være.
Denne bebrejdelse for min "sikre tone" kunde med mindst lige
så stor ret vendes imod förf. selv, der ofte, ja altfor ofte i sin
grammatik, hvis fortjænester jeg, som det fremgår af min anmældelse,
ellers sætter stor pris på, fremsætter lærdomme og forklaringer,
der mildest talt kan betegnes som omtvistede, uden at der tages
nogen som helst reservation (f. ex. netop det af mig kortelig
berørte Osvifr - Osyfr o. s. v.). Til de nævnte lærdomme hører
særlig de af mig angrebne, fra i si. håndskrifter hæntede, ofte som
"lautgesetzlich" betegnede "former", som, efter min opfattelse og
mit kendskab til hdskrr., bör opfattes dels som beroende på
unöj-agtig skrivemåde, dels som ligefremme skrivfejl. Tiltrods for den
*) För att afböja ett missförstånd, som möjligen kunde föranledas af
Doc. Jónssons yttrande s. II, att Wisén "ikke er gået til selve kilderne", må
erinras därom, att Wiséns återgifvande af Rekstefja, Lilja och SkiSa-Bima
baserar sig på granskning af själfva handskrifterna, för den förra diktens
vidkommande verkställd af honom själf, för|de bägge senare kvädenas af
Cederschiöld (se Præfatio till Carmina Norræna s. VIII). För flera utaf de
öfriga Carmina hade Wisén att tillgå upplagor, som hvilade på helt nyss
gjorda handskriftsundersökningar.
ARKIV FÖR KORDISK FILOLOGI X, NT FÖLJD VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
