- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Elfte Bandet. Ny följd. Sjunde Bandet. 1895 /
133

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Studier i fhord. gramm. 133

därpå, att i ett *œngune etc. slutljudande -e ej skulle förloras
i fsv.; jmf. ovan s. 125.

Vid formernas förklaring äro vissa pronominalformer i
ålderdomliga svenska bygdemål vägledande. Vöråmålet i
Finland använder följande pronominalformer1): han och an "han" :
htm och un "hon"; mask. tan : fem. tun "den"; m. manggan :
f. manggm "mången"; m. inggan (och inåjiri) : f. indjun
"ingen"; m. annan : f. adrun "annan"; m. nain : f. naun
"någon"; m. hukan : f. hukun "hvilken"; m. tukan : f. tukun
"sådan"; m. vann : f. vårun "vår"; m. edan : f. edun "eder".

Det är uppenbart, att tan "den" utgör ack. sg. mask.
fsv. pan, och icke mindre tydligt är det, att man efter hem :
hun till tan nybildat fem. tun. Jag ser i manggan : manggan
etc. juxtapositioner av mangg (fsv. mang[erj) med han, hun.

Som bekant är det i nysv. samtalsspråket ytterst
vanligt, att ett pleonastiskt han, hon fogas till åtskilliga
prono-minella (liksom till åtskilliga andra) ord, t. ex. mången han
vet icke . . ., mången hon . . .; ingen han kan avgöra . . .
ingen hon . . .; denne han kom i dag; denna hon gick i går
etc. etc. På liknande sätt efter possessiver, t. ex. (om en
ko) vår hon står borta på ängen; eder hon . . . etc.

I fsv. var det mycket vanligt att efter pronominella ord
foga ett pleonastiskt pcen. Så yttrar Rydqvist II, 494: "Ofta
ställes pœn nästan betydelselöst vid annat pron., t. ex. hvar
pœn, nakvar pœn, œngin pœn, annar pœn") Schlyter: Ordbok
s. 762 sp. 2 mom. c uttalar sig på liknande sätt: "pœn
till-lägges ofta, likasom nogare bestämmande, efter pron. nokor,
œngin, annar, flœstir, hvar, en, hvilken" (jmf. exemplen).

Under dessa förhållanden är det lätt begripligt, att i
Vöråmålet manggcm% manggun uppstått av mangg(h)an,
mangg-(h)un. Ovisst är, om ack. sg. mask. på -an av adj. spelat
någon roll vid bildandet av mask. manggan, ty det vill synas

*) De faktiska uppgifterna äro hämtade från Freudenthal: Vör&malet
s. 59 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1895/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free