Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Studier i fnord. gramm.
145
run. him : piki, him : paki. På två skånska runstenar
i Hellestad (Liljegren 1441, 1440, Wimmer: Senderjyllands
hist. runemindesmærker s. 48) finnas dessa former, hvilkas
senare kompositionsled är identisk med senare
sammansättningsleden av isl. farpegi, arfpegi, heippegi (Wimmer: anf.
arb. s. 40). him : piki representerar uttalet hêmpeghi, him :
paki uttalet hempaghi. Ordet har fakultativt kunnat ha
fortis på förra eller på senare kompositionsleden, liksom
massor av ord i det nord. fornspråket (jmf. Kock: Svensk
akcent II, 328 ff.). Vid den förra akcentueringen inträdde
utvecklingen hêmpeghi > hempaghi, vid den senare
akcentueringen kvarstod hêmpeghi oförändrat.
Da. megel (megle) : magle. I Kalkars ordb. (art. megel)
upplyses: "så alm. end denne form (o: magle) er i
egen-navne . . . eller fojet til sådanne (som Egeslevmagle,
01se-magle o. fl. . . .), synes den ikke eliers at forekomme". Detta
torde böra förklaras på följande sätt. Ortnamn sådana som
Egeslevmagle har uppstått av Egeslevmegle, som (åtminstone
fordom) hävt eller kunnat hava fortis på förra
sammansättningsleden. När magle står framför namn, t. ex. i det skånska
ortnamnet Maglehult (år 1624 Magléholt, Falkman:
Ortnamnen i Skåne s. 238), så har fortis fordom legat eller kunnat
ligga på senare sammansättningsleden, jmf. den nysv.
akcentueringen Störa Tuna etc; alltså fordom Maglehult. Redan
från medeltiden har man exempel på ortnamn på magle,
t. ex. Magleheem (1398) m. fl. hos Falkman: anf. st.
Ovissa exempel på i fråga varande ljudlag äro följande.
I Västergötland hade man under medeltiden en ort
Sun-tœgh (Sv. dipl. III) och en ort Eteghi (år 1289, Styffe:
Skandinavien under unionstiden s. 103 noten 2). Den förra heter
nu Suntàk, den senare Ettak (och redan år 1410 Etak enligt
ib. s. 138).
I fall œ (e) även framför k övergått till a i relativt
oakcentuerad stavelse, så skulle växlingen isl. ek fjutl. œc : ac
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
