- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
242

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier i de nordiska språkens historia (Axel Koch) - II. Bidrag till fornnordisk formlära - III. Utveckling weh - wæh i nord. språk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

242

Kock: Nord. språkens hist.

användas såsom synonymer, så tillät man sig att även i
andra uttryck använda dem synonymt och säga t. ex. ej
blott handrap ar ’100 år’ utan ock hundrapa ar, ej blott
hundrap marker utan ock hundrapa marker.

Med den här påvisade funktionsutvecklingen hos
hundrapa är att jämföra, att den ursprungliga genitiven isL
hinna fsv. hióna erhållit betydelse av nom. ack. sg. neutrum,
hvilken fråga jag havt tillfälle behandla i Arkiv N. F. VII,
138 noten.

Växlingen pusand : pusanda är att förklara på samma
sätt som hundrap : hundrapa.

Här må en anmärkning om den fsv. växlingen pusand
(normalformen): pusund : pusind (sällan i runspråket, jmf.
Rydqvist II, 120) få en plats. Då ordet efter all
sannolikhet är sammansatt med hund "hundra", så är vokalen u
det ursprungliga. I fsv. är pusand neutrum. Nu har man
i den förliterära fsv. havt sådan växling mellan nom. ack.
pl. och nom. ack. sg. som handrup (ännu i bygdemål hundro
"hundra") : hundrap (jmf. isl. hundrpp, hundrup : hundrap),
opul (så kan opul i ÖGL. BB. 8: 1 uppfattas, jmf.
Söderberg ?7-omljudet s. 17 noten 3) : opal (jmf. isl. óppl, ópul :
opal) etc. etc. Därför har pusund fattats såsom pluralis, och
efter sådana mönster som de anförda har till detta en sg.
pusand nybildats. I analogi åter med sådana feminina på
-ind som sannind, fæghrind etc. har även pusund (då liksom
i isl. troligen med feminint genus) fått sidoformen pusind.
III. Utveckling weh - wæh i nord. språk.

Tamm • finner i "Fornnord. feminina, afledda på ti och
på ipa? s. 17 det märkligt, att isl. vœ’tt "vikt" (av verbet
vega) liksom isl. vœ’ttr f. "väsende" hava oé (icke e) till
rot-vokal. Han söker icke förklara denna vokalisation.

Jag uppfattar den på följande sätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free