Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klockhoff: Folkvisan om k. Didrik.
71
Grundtvig, DgF. IV 652, anser, att gamen trädt i stället
for örnen och vill finna stöd därför i Grimhilds Hevn, där
Hagens vapen är dels- en örn (i B), dels en hök (i A), men
frånvaron af rim i versen gör detta antagande osannolikt
(B øf f ne <x> s t er eke; i A står ordet i orimmad linie).
I tyska dikter har Hagen som sköldemärke dels "eine
burgzinne", dels "zwei guldin wisant horn", dels "zwey silber
wisz horn", dels "ein silber stange". Grundtvigs tanke —
DgF. I 80 — på sammanhang mellan det första och
"tafvel-bord", emedan de "for Øjet" likna hvarandra, och emellan det
andra och "to gyldene sporer" på grund af likhet "for Øret"
samt slutligen mellan det sista och "två stålstänger" förtjänar
intet afseende.
6. Herbrand. I sagan nr 8, i visan nr 2, 6, 9, 11
eller 12. dD 39 (dG 32, dH 17, dl 34):
Ther staar y den nieendde skiolld,
der skieener en brenddendis braand:
thend førrer Heelle Haggen (o: Brand Vidfárling).
hand ridder igeemill herrirs land.
Êidr. s. k. 200: Nu er sa enn atte sem er allr skri fa ctr sem gull
ælldr eda logi. {>ar segir hann fra ski Udi Herbrandz.
K. 182 beskrifves hans vapen på följande sätt:
raudr er allr skiolldrinn oc lagdr a skotælldr mect gulli
sem logi.
Fritzner återgifver i sin Ordbog skoteldr med "græsk
Ild?" Att det i J>idr. s. betecknar något, som användes vid
skjutning, framgår af beskrifningen därpå i k. 182 (sua sem
skotælldrenn flygr oc er alldregi kyrr. J>a er hann skal til
vapns hava). Det är äfven kändt, att den grekiska elden
utgjorde en vätska, som bland annat användes på det sättet,
att pilar och andra kastvapen doppades däri, innan de
afskötes, hvarvid vätskan antändes. Den var känd i norra
Europa; i 12:te årh. infördes den i England. Jämföra vi k.
182 och 200, så blir det tydligt, att det senare stället har
en försämrad läsart. Vidare är det klart, att svenska
öfversättarens ljungeld på båda ställena är oriktig. Han kände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
